Norrbotten gick 2005 in i Sveriges kommuner och landstings satsning på case management, CM.
Det går ut på att specialutbildad personal från kommun och landsting gemensamt sluter tätt kring patienten. CM-team jobbar uppsökande, långsiktigt och motiverande. CM:aren rycker snabbt ut när personen behöver hjälp, och samordnar alla insatser.
Målgruppen är patienter med psykisk sjukdom och missbruk.
I Piteå finns CM-utbildad personal, men metoden används inte.
– Kommunen prioriterade först inte att utbilda CM:are. När de sedan gjorde det var de ganska tydliga med att de inte tänkte jobba enligt metodiken. Det är en väldigt dyr verksamhet, man riktar sig mot få patienter. Men jag tror att man vinner ekonomiskt på det också, säger Yvonne Ranebratt Olovsson, verksamhetschef Piteå psykiatri.
CM-insatsen i sig är kostsam, men metoden har på andra håll visat sig minska patienternas behov av annan psykiatrisk vård.
Ytterst ett minskat lidande för patienter och deras anhöriga.
Greger Pettersson, chef för stöd och omsorg i Piteå, håller inte med om att kommunen satte stopp för CM.
– Vi var överens om att vi från varsitt håll inte hade resurser att gå in i CM. Det skulle innebära att de med lättare problematik inte skulle få någonting. Och för Sara, som dog, har vi haft mycket resurser från vår sida. Jag tror vi har haft mer resurser för henne än landstinget i den öppna verksamheten, säger han.
Med CM hade möjligen psykiatrin kunnat hålla jämna steg med Sara Wikbergs sjukdom och inte legat steget efter i akuta kriser.
Att få igång CM-verksamhet är ett åtgärdsförslag i den lex Maria-anmälan som handlar om Sara Wikberg. Där står även att kliniken saknar DBT, dialektisk beteendeterapi. En terapiform för just personer med borderline, självmordsrisk och självskadebeteende.
– Samtidigt är det så, att ska vi göra det så måste vi dra ner någon annanstans, säger Ranebratt Olovsson.