Ihop med kyrkan ska kommunen ha akutlokaler där tiggare undkommer vinterkylan och kan gå på toa.
Dessutom en långsiktig del, hemresa är ett alternativ.
Det finns en rädsla inför vad som händer om Sverige ställer upp för tiggare, reflekterar Anna Waara, nätverket Ett Luleå för alla.
– Om jag betalar skatt så är det väl för att kommunen ska hjälpa människor i nöd. Men jag får känslan av en attityd som säger att om vi hjälper några så kommer det femtusen till, beskriver hon.
– Nej, så ser vi det inte. Vi måste vara humana, avfärdar socialnämndens ordförande Margareta Bladfors Eriksson.
Anna Waaras engagemang har dagsaktuell koppling. Kvällen mot torsdagen försökte nätverket hjälpa frusna rumäner att hitta sovplats. Det fanns plats på ett härbärge. Kommunen sade nej.
– Härbärget är till för missbrukare, det har visat sig att det inte är bra att blanda, säger Gerd Bergman, chef i individ- och familjeomsorgen.
– De tar emot de som dricker, men inte rumäner och bulgarer, säger en kvinna som tigger utanför en butik.
Socialförvaltningen erbjöd en motorvärmarstolpe till rumänernas bil.
Gerd Bergman menar samtidigt att akutinsatser sent på kvällar, med kort varsel, inte är den egentliga lösningen.
– De har ju varit här någon månad.
Adrian Chelaru, som tigger pengar i Luleå, hoppades hitta jobb i Sverige som chaufför, säger han. I november ska han hem.
– Inget jobb i Rumänien, men inget här heller, förklarar han på fåordig engelska.
En ung kvinna berättar att hon bilade till Sverige ihop med sin man och hans syster. Hemma har hon ett barn.
– Jag trodde att jag skulle få jobb och att min son skulle få gå i skola här. Jag kan städa och ta andra jobb. Det går inte, säger dem, du kan inte svenska. Men jag kan lära mig av de jag arbetar med. Jag behöver hjälp, pengar till att åka hem, nu är jag färdig med det här, säger hon.
Som EU-medborgare kan du ta jobb i annat EU-land. Om du inte kan försörja dig är du på ostadig mark.
Framöver ska alltså tiggare inte portas kalla nätter. I den fortsatta lösningen kan kommunen gå in med tillfälligt stöd, där tiggare får boplats och nästa steg kan vara kontakt med utländska ambassaden. Kommunen kan bli den som ordnar hemresan.
Rumänerna kom i bil.
– Frågan är vi ska svara för bensin, men det ska ställas mot att en bil blir kvarlämnad, säger Gerd Bergman.