Kommunala tigrar och myrslokar tillhör inte vanligheterna. Men de förekommer. Till exempel på den kommunala Parken Zoo i Eskilstuna. Boråsborna har till och med en kommunal savann där lejon, elefanter och giraffer strövar omkring.
Det är förstås helknasigt – varför ska en kommun driva ett zoo? Men samma fråga kan ställas om en rad andra verksamheter.
Ett mindre exotiskt inslag i den kommunala faunan är gym i olika former. Häromdagen skrev Kuriren om kommunala Sportcity i Kalix som konkurrerar med privata Nova Gym. Ägaren till Nova Gym beskriver hur kommunen på olika sätt anpassar sitt erbjudande för att matcha hans gym.
Det är bra Konkurrensverket nu utreder om detta verkligen är förenligt med konkurrenslagstiftningen. Men frågan kan också komma att avgöras i domstol.
Förra året stämde Konkurrensverket Strömstads kommun som driver ett gym och spa. I mars nästa år ska Stockholms tingsrätt fatta ett beslut. Får Konkurrensverket rätt bedöms det kunna få stora konsekvenser för andra kommuners möjligheter att driva gym.
Att kommuner på olika sätt konkurrerar med privata företag finns det gott om exempel på. Det räcker att stanna kvar i Kalix. Den privata biografen Röda kvarn har visserligen inte fått konkurrens från en kommunal biograf, men väl från en som drivs av den lokala Folkets husföreningen som fått ett rejält bidrag från kommunen för att driva sin verksamhet.
Kommuner – och för den delen statligt uppbackade verksamheter – har för övrigt alltid den fördelen att ha gott om kapital i ryggen. Även om kommunen inte skjuter till pengar kan den till exempel gå in som borgensman och därigenom bidra till extra förmånliga lån eller ha lägre avkastningskrav för sin verksamhet än en privat aktör klarar.
Att Kalix kommun lyfter fram att det kommunala gymet inte gör några ekonomiska vinster utan beräknas gå med 70.000 kronor i förlust i år stärker ju bara bilden av att de konkurrerar på olika villkor. Kommunen har möjlighet att låta skattebetalarna stå för underskottet – det kan förstås inte en privat näringsidkare göra.
Ofta används argumentet – ”men det skulle ju inte finnas något gym/biograf/solarium om inte kommunen såg till att det gör det”.
Då undrar jag: hur vet man det? Intresset för en privat aktör att öppna det där gymmet blir ju helt klart mindre när kommunen redan driver ett.
När det gäller zoon och solarier kan nog ändå de flesta instämma i att det ligger ganska långt från den kommunala kärnverksamheten. Men de tillhör de mer kuriösa inslagen och är trots allt ingen stor ekonomisk fråga.
Betydligt mer pengar rör det sig om i alla de kommunala företag som till exempel kör buss, säljer el eller hämtar sopor. Både buss- och elmarknaderna är avreglerade. Här råder knappast en brist på privata företag. Varför ska då Luleå kommun driva elbolag? Sverige har gott om kommuner som inte ägnar sig åt elförsäljning och där det fungerar alldeles utmärkt.
Sannolikt är det också en tidsfråga innan kommunala elbolag och bussföretag ses som lika märkligt som kommunala mataffärer. Men till dess kan ju börja med att sluta driva gym och spaanläggningar.