Jonas Brännberg svarar på Kurirens ledare Vinstopp = vårdstopp (18/9)
Ledaren kallar Välfärd utan vinst "ett vulgärt budskap, som inte har någon förankring i verkligheten". Men vilka är Kurirens argument?
1. "de tio största friskolorna delade ut 6 miljoner per år till ägarna mellan 2006 och 2010."
Svar: UR berättade i december i fjol hur enbart ägarna till skolbolaget Baggium tagit ut 253,4 miljoner i aktieutdelning 2006-2010. Enligt Aftonbladet tjänade de ytterligare 150 miljoner på försäljningen till ett riskkapitalbolag. Det Kuriren kallar investeringar är när riskkapitalister köper upp nya skolor, inte investeringar i bättre verksamhet.
2. "Vården, skolan och omsorgen får mindre resurser om man förbjuder privata alternativ."
Svar: Bolag som driver vårdcentraler, hemtjänst och skolor har våra skattepengar som enda inkomstkälla. Utan vinstuttag till skatteparadis skulle resurserna i verksamheten tvärtom bli större.
3. "... är det något man borde kunna tjäna pengar på så är det väl att göra människor friska?"
Svar: Pengarna tjänas just genom att försämra omsorgen, dra ned på personal, vilket vi sett resultatet av med vanvård, svältande pensionärer osv.
4. "... konkurrens ... driver upp kvaliteten på de flesta områden. "
Svar: Privat skola/vård präglas ej av konkurrens. Carema och Attendo kontrollerar 80 procent av privat äldreomsorg. SNS redovisade nyligen att det inte finns några belägg för högre effektivitet eller kvalitet pga privatiseringarna.
5. "Det ska vara fritt att välja".
Svar: Det här systemet har inte "valts" - det har tvingats fram av företag och politiker. En stor majoritet i Sverige - 80 procent - väljer att välfärden ska skötas utan privata vinstintressen.
Jonas Brännberg, Aktiv i nätverket Välfärd utan vinst
och Rättvisepartiet Socialisterna
Svar direkt: Det var faktiskt inte Välfärd utan vinst som jag kallade för "ett vulgärt budskap". Det syftade på ett uttalande från Tomas Nilsson (S). Misstolkningen är talande och löper som en röd tråd genom hela repliken.
"Svaren" som listats ovan har inte mycket med påståendena i artikeln att göra, men ett par klargöranden är ändå på sin plats.
Det är folkvalda kommun- och landstingspolitiker, som Jonas Brännberg, som gör upphandlingar och bestämmer hur mycket pengar som ska gå till vård och omsorg.
Det är politiker som bestämmer storleken på skolpengen. Samma peng gäller för fristående och kommunala skolor.
Den vård, skola och omsorg som utförs av företag håller minst lika hög kvalitet som den som produceras i offentlig regi. Inget tyder på motsatsen, trots att vissa privata företag gör vinst.
Att Jonas Brännberg och Rättvisepartiet Socialisterna är emot valfrihet och självbestämmande är inget att förvånas över. Kanske inte heller något att bry sig om.
Värre är att stora delar av Sveriges största oppositionsparti tycker likadant.
Johan Eriksson