En fjärdedel av svenskarna vill se högre anslag till det militära försvaret. 36 procent tycker att de ska bibehållas på dagens nivå. Siffrorna kommer från en undersökning som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, nyligen gemomfört.
I samma undersökning uttryckte hela 77 procent av de svarande att det är viktigt att Sverige har ett militärt försvar.
Med tanke på att Sverige levt i fred i snart 200 år måste den siffran ses som mycket hög. Man skulle kunna ha väntat sig att många svenskar saknade förståelsen för det yttre försvarets betydelse eftersom de själva inte har någon personlig upplevelse av dess nytta.
Men så är det alltså inte. Tvärtom måste det sägas att försvaret har en mycket god förankring hos det svenska folket. Kanske är det också vår enda egentliga strategiska tillgång i en väpnad konflikt.
Tiotusentals hemvärnssoldater spridda över landet, samt kanske 100.000 frivilliga i olika organisationer, är avskräckande för någon som överväger att kränka landet. En viktig frågeställning för svenska politiker är därför hur detta intresse ska vidmakthållas över tid.
Självklart är det viktigt att Försvarsmakten finns representerad över hela landet. Det är lite oroande att de som nu söker sig till Försvarsmakten oftast kommer från Mälardalen. Utvecklingen var dock väntad eftersom nedskärningar ofta drabbat bygderegementen men sparat militära institutioner nära makten i Stockholm.
En politiker som uppmärksammat risken att Försvarsmakten tappar förankring i landsorten är Peter Hultqvist (S) - ordförande i riksdagens Försvarsutskott. Under den pågående Folk och försvar-konferensen i Sälen föreslår Hultqvist att en del av de nya deltidsanställda soldaterna ska ha sin hemvist i hemvärnet.
Det är en mycket intressant idé. Inslag av yrkessoldater skulle kunna öka kapaciteten i hemvärnsförbanden. Försvarsmaktens representation skulle bli jämnare över landet. Dessutom undviker man att försvaret delas upp i ett A- och B-lag.
Hultqvists initiativ är ett välkommet inslag i den just nu ganska utspädda försvarsdebatten.
Rikskonferens i Sälen handlade till exempel inte bara om försvar. I stället hamnade man snabbt i frågor som pliktskyldigt kategoriserades som inre försvar, men som konkret handlade om socialpolitik.
Många politiker försöker tyvärr kidnappa Sälenkonferensen till att prata om vardagspolitik. Men det yttre försvaret är viktigt i sig självt. Även i tider av djupaste fred måste det få stå i fokus åtminstone en gång om året.
Håkan Juholts tal försvann i det dagsaktuella och allmänpolitiska. Men vi kan hoppas att partikollegan Hultqvists förslag väcker en engagerad debatt om hur Försvarsmakten ska kunna stå stark i hela landet även efter värnpliktens avskaffande.