Sedan i söndags är det inte längre någon momsskillnad på hämtmat och den mat som ätes på restauranger.
Hemskt va!
Det tycker i alla fall Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. "Man kan inte äta sig ur krisen", som de brukar säga. "Kostnaden" för reformen kunde hellre användas till ditten och datten i stället.
Som om det vore statens pengar från början.
Ja, ja. Hur slutar det då? Blir det några sänkta priser och fler anställda? Eller går pengarna rakt ner i krögarnas djupa fickor, som S och V påstår?
Exakt hur det kommer att bli verkar vara omöjligt att säga, och regeringen har själv presenterat radikalt olika uppgifter på hur många jobb som tillkommer med reformen (från 3.000 till 10.000).
Såväl regeringens utredare som Handelns utredningsinstitut är dock överens om att en momssänkning kommer att ge genomslag på priserna. Däremot finns det olika uppfattningar om hur mycket prissänkningen påverkar efterfrågan - och därmed antalet nya jobb som reformen leder till.
En undersökning som Sveriges Radio gjorde strax innan jul visade att 80 procent av 200 restaurangföretag kunde tänka sig att nyanställa. Hamburgerkedjorna Max och McDonald’s har deklarerat att man både kommer att sänka priserna och anställa fler. Och när Norrbottens-Kuriren frågade restaurangerna i Luleå svarade sju av nio att de sänker priserna.
Regeringen har nu gett flera myndigheter uppgiften att följa upp hur reformen efterföljs. Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Konjunkturinstitutet och myndigheten för Tillväxtanalys har fått i uppdrag att hålla ett extra vakande öga på restaurangbranschen.
Genom att ta bort den dubbla momssatsen på mat som äts på plats stärks förhoppningsvis lönsamheten i företagen. Det ger flera positiva effekter. Den tidigare skatteskillnaden mellan hämtmat och mat som äts på en restaurang eller servering var inte bara svår att motivera rent logiskt. Den erbjöd också en möjlighet till fusk. Med bättre villkor för restaurangerna kan förhoppningsvis även fusket och svartarbetet minska.
Jag har svårt att förstå Socialdemokraternas och Vänsterpartiets hårdnackade motstånd till reformen, och det beror inte bara på att bägge partierna så sent som förra hösten själva gick till val på att halvera krogmomsen.
Medan man till varje pris ville rädda 1.600 jobb i bilbranschen verkar man helt strunta i andra näringar. I skuggbudgeten ville Socialdemokraterna fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Håkan Juholt ville inte se några "McDonald’s-bidrag", som han föraktfullt uttryckte det.
Jag tror att vi är tillbaka i pigdebatten.
Att restaurangnäringen är en av få branscher där människor med svag ställning på arbetsmarknaden, som unga och invandrare, har möjlighet att ta sig in, verkar dessvärre inte betyda någonting.