2011 var ett moderat märkesår. Två hundraårsdagar firades. Den 15 januari var hundraårsdagen av Gösta Bohmans födelse. Bohman ledde Moderaterna mellan 1970- och 81. Dåtidens karikatyrtecknare avbildade gärna Bohman i färd med att försöka avstyra bråk mellan Centern och Folkpartiet. Bohman försökte bryta med bilden av partiet som ett särintresse genom att bjuda in till borgerlig samverkan. Strategin ledde till att partiet kunde börja växa från den modesta tillvaron som tioprocentsparti.
Gösta Bohman lämnade riksdagen 1991 och dog 1997. Men han förblir en viktig portalfigur för den svenska borgerlighetens comeback under slutet av 1900-talet.
Den andra hundraåringen som Nya Moderaterna hade att fira år 2011 var Svensk Tidskrift. Tidningen startades 1911 av den blivande högerledaren Gösta Bagge och den liberale ekonomhistorikern Eli Heckscher.
Svensk Tidskrift var debattforum för den så kallade unghögern. Den samlade artiklar inte bara inom politik och ekonomi, utan också mycket kulturmaterial.
Den gemensamma nämnaren i tidningen var en skepsis mot socialismens och modernismens radikala syn på samhället. Vid sidan av dåtidens politiker bidrog namn som Selma Lagerlöf och Viktor Rydberg med artiklar. I dag finns tidskriften som nätupplaga och är fortfarande hem för moderat debatt.
Att de båda bemärkelsedagarna skulle inträffa under 2011 var en slump som nästan såg ut som en tanke. Under det gångna året har Moderaternas ställning som riksdagspartiet med störst folkligt stöd förstärkts. Avståndet till Socialdemokraterna pendlar nu på sju procent. Det finns alltså upp emot en halv miljon fler svenskar som stödjer Moderaterna, än som stödjer Socialdemokraterna.
För några år sedan hade det för Moderaternas del varit ett smärre underverk om det omvända hade varit fallet. 26 procent för Moderaterna hade varit högt. 33 procent för Sossarna hade varit lågt.
Utvecklingen har skett snabbt och den har förändrat det svenska politiska landskapet. Det är naturligt om man inom Nya Moderaterna frågar sig: "Vilka är vi?".
Ett redskap är att titta på de historiska rötterna, på vilka frågor man drivit då man vuxit, och vilken attityd man haft då man stagnerat.
Både Gösta Bohmans politiska gärning, och den öppensinnade debatten i Svensk Tidskrift borde därför vara intressant inspiration för dem som leder partiets förnyelsearbete.
Gösta Bohmans försök att jämka samman de olika borgerliga viljorna till ett politiskt alternativ gav utdelning i röster. När han lät sig provoceras till att avbryta samarbeten stagnerade partiet. Det är uppenbart att väljarna vill se Moderaterna som ett samlande snarare än ett ideologiskt spetsigt parti.
Men kring ett politiskt parti måste det också finnas en större ideologisk debatt. Gärna av den typ som Svensk Tidskrift kunde uppvisa i början av 1900-talet.