Den 38-årige man som i söndags körde ihjäl en ettårig flicka hade 1,76 i promille och saknade körkort. Han dömdes för olovlig körning, ratt-
fylleri och narkotikabrott så sent som i maj förra året. Ändå kunde han sätta sig bakom ratten och ge sig ut på den vansinnesfärd som slutade i en oerhörd tragedi. Tingsrätten ansåg att han skulle dömas till kontraktsvård men eftersom mannen avböjde blev påföljden tre månaders fängelse.
Det är naturligtvis helt oacceptabelt.
För när det handlar om rattfylleri är inte avsikten med bilfärden att skada eller döda. Själva förutsättningen för att kunna köra rattfull är att föraren druckit alkohol. Därför borde vård vara obligatorisk för alla som sätter sig vid ratten i en bil med alkohol i
kroppen och stoppas av polisen.
Precis som staten inte kompromissar med promillegränsen för rattfylla ska
ribban för den som åker fast ligga högt. Den som druckit och sätter sig bakom ratten ska få tvångsvård hur förnedrande eller integritetskränkande det än uppfattas.
Den alkoholberoende förnekar ju ofta sitt beroende. Men alkohol, och droger, berövar personer möjligheten att göra fria val. De är slavar under sitt beroende och då är det motiverat, när oskyldiga människor liv står på spel, att beröva dem det fria valet och tvinga dem till vård.
Just nu ser en utredning över hur olika brott ska bestraffas. Utredaren Fredrik Wersäll berättade för Ekot att han kommer att föreslå hårdare straff för återfallsbrottslingar, till exempel rattfyllerister.
Det är bra. Den som pågår brott efter brott ska veta att det kostar.
Men givetvis måste hårdare straff följas av lämplig vård. Särskilt när det handlar om ett brott som har sin grund i ett missbruk. Därför är det beklagligt att Fredrik Wersäll inte föreslår obligatorisk vård för rattfyllerister med motiveringen att det förutsätter frivillig medverkan.
Lotta Pettersson vid polisen i Kalmar berättade i Ekot att man direkt på plats informerade
rattfyllerister om olika behandlingsmöjligheter. Av dem hade 17 procent gått vidare till behandling vilket hon tyckte var ett bra resultat.
Vad hände med de återstående 83 procenten? Jo, risken var att de föll tillbaka i sitt gamla beteende.
Folkpartiets rättspolitiska talesman Johan Pehrson föreslår hårdare straff för
återkommande rattfylla och tvångsvård.
Något som Lotta Pettersson ställer sig positiv till. Just för att ett alkoholrelaterat beteende har djupa rötter och behöver tid för att brytas. Tid som kan köpas genom tvång.
Annars är risken uppenbar att allt för många rattfyllerister inte får chans att ta tag i sitt beteende som skördar människoliv.