Nej, jag valde att stanna hemma på kammaren och lyssna på radioutsändningen i stället.
Fast först trodde jag nästan att jag rattat in fel kanal. Budgetdebatten i Luleå kommun lät förvillande lik en reprissändning av riksdagsdebatten från förra veckan. Allianspartierna talade om ansvarstagande och vikten av att ha en budget i balans. Och Socialdemokraterna gnällde på regeringen.
De väsentliga oenigheterna mellan blocken i kommunfullmäktige gällde
inte skola, vård och omsorg - det som brukar kallas för välfärdens kärna - utan allt annat.
Den budget som till slut klubbades igenom är en ren lyxprodukt. Ombyggnad av Pontushallen, många fler cykelbanor, upprustning av parker och skapandet av ett nytt konstnärscentrum. Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Luleå vill ha allt. Extra allt.
Investeringsivern är så stor att man övergett målet om två procents budget-överskott. Omräknat till kronor landar överskottet på blygsamma 1,5 miljon. Som Thomas Olofsson (FP) påpekade är det felräkningspengar när man talar om totala investeringsbelopp på drygt 700 miljoner kronor för perioden 2012-2014.
Minns gärna att Luleå kommuns resultat räddats av stora konjunkturstöd från regeringen de senaste åren. De pengarna trillar inte in på kontot varje år.
Ingenting tycks dock bekymra mannen med spenderbyxorna, kommunalrådet Karl Petersen (S). Han vill till varje pris göra Luleå mer attraktivt. Då kommer per automatik också inflyttarna, investeringarna, jobben och så småningom skatte-intäkterna, säger logiken.
Men vad händer om Petersens spåkula talar osanning? Om Luleå inte upplevs som attraktivt för inflyttare och investerare - trots alla stora satsningar? Ja, då står Luleås skattebetalare där med en massa "investeringar".
Lärdomen från finanskrisen är att kommunerna måste hålla igen. Och hur vet vi förresten att krisen är över? Den grekiska skuldkrisen skulle mycket väl kunna leda till en kraftig nedgång i konjunkturen. Då kan även vi i Sverige få högre arbetslöshet och sämre statsfinanser.
Om satsningar är det enda rätta just nu när konjunkturen vänder uppåt, hur lät det då från Petersen när läget var som värst? Jo, precis likadant. Den enda möjliga vägen tycks vara att spendera så mycket som möjligt av skattebetalarnas pengar, oavsett om det råder låg- eller högkonjunktur.
Vid ett tillfälle under gårdagens budgetdebatt, när Petersen försökte utveckla sina tankegångar, citerade han skalden Carl Michael Franzén:
/En blomma är glädjen: i dag slår hon ut
i morgon förvissnar hon redan.
Just nu, då du kan, hav en lycklig
minut,
och tänk på den kommande sedan./
Resterande 60 inlägg i debatten var
inte lika ljuv poesi, jag lovar. Men vad var budskapet i det som Petersen sa?
Jo, lev för stunden och betala i morgon. Var det inte precis på det sättet politikerna i Grekland resonerade?
Johan Eriksson