Det är alldeles för högt det med. Ett tolv våningar högt hus skulle inte tillföra ett smack positivt för Luleås stadskärna.
Visst, det behövs bostäder. Men varför pratar ingen om vikten av att bygga vackra hus? Eller om att skapa ett levande centrum?
Luleå har ingen världsunik "skyline" att värna om, det har en rad Socialdemokratiska kommunalråd och modernistiska stadsplanerare redan sett till. Vi har i stället en otroligt bred gågata, tre köplador (snart fyra) och en parkeringsplats med sjöutsikt. Stadskärnan är för det mesta stendöd. Dag som natt.
Med kommunalrådets arkitektursyn är det dock inte konstigt att det råder höghussjuka i Luleå. När byggnadsnämndens ordförande Kaj Hedstig (S) kritiserade höghusplanerna på Lulsundsberget fick han genast banning av kommunalrådet Karl Petersen (S).
"Jag tycker att de har en arkitektonisk framtoning som är väldigt fin och som vi kan vara stolta över. Och det har jag ringt och framfört till både HSB och Lulebo. Jag tror att om 20-30 år kommer dessa byggnader att betraktas som en milstolpe", sa Petersen.
En milstolpe på samma sätt som Smedjan-gallerian, parkeringshusen i centrum eller höghusen på Kungsgatan kanske? Hur stolta är Luleåborna över dessa etableringar?
I stället för att göra som de flesta städer gör i dag - vända blickarna tillbaka mot den förmodernistiska blandstaden - gör man i Luleå om precis samma misstag som på 1960-talet. Man bygger köpcentrum, parkeringshus och bostäder i form av isolerade punkthus. Med den enda väsentliga skillnaden att det blir högre den här gången.
Skrytbyggnader är inget enkelt framgångsrecept, som man kan tro när man lyssnar på visionärerna. På webbplatsen www.sthlmskyline.se läser jag om "Skrapan" i Västerås. Byggnaden, som är 25 våningar hög, uppfördes 1990 men har åldrats betydligt sämre än de hus som uppfördes 100 år tidigare. Arkitekten bakom "Skrapan", Boris Culjat, tycker till och med att det blev för högt.
"Det där med skyskrapor är en ganska naiv idé som folk har. Det är klart att inga turister kommer till Västerås bara för att titta på det här huset, det gör man inte ... Jag är inte lika naiv som mina beställare, politikerna på den tiden, att det är antalet meter som gör att Västerås hamnar på kartan."
Luleå saknar dock inte potential, rivningshysterin och förfulningen till trots. Stadskärnan har till exempel ett unikt sjönära läge, som det just inte gjorts någonting av. Gå till Södra hamn själv och kolla!
Bygg småskaligt, tätt och variationsrikt i fortsättningen, med gator där folk både kan köra bil och promenera. Butiker och kontor i gatuplan, bostäder ovanpå. Funktionsblandat med olika hyresnivåer. Klassisk svensk småstad om man så vill.
Ni som har möjlighet att påverka Luleås framtida utseende, kom ner på jorden! Framtiden är inte en Stalinskrapa.