Det har inte saknats förespråkare för Norrbotniabanans östliga dragning. Snart sagt alla höjdare inom politik och näringsliv har talat sig varma för förslaget. Det har setts som det mest framåtblickande och visionära alternativet. Den globala Luleåbon ska kunna ta tåget till flyget och så är det häftigt med en klaffbro också. Lite orättvis beskrivning måhända men ändå.
Vad som verkligen har sänkt det östra alternativet har tveklöst varit att det kräver en bro. En bro som går att öppna året om i vårt härliga arktiska klimat. Helst dessutom utan att störa trafiken på bron alltför mycket. Det har varit ett problem utan en uppenbar och fungerande lösning. Dels skulle det göra projektet ett par miljarder kronor dyrare, dels skulle det ställa till det praktiskt för i stort sett alla trafikslag. Och några egentligen fördelar med detta har aldrig kunnat presenteras.
Idén att folk skulle längta särskilt efter att ta tåget till en flygplats som nås så oerhört enkelt och effektivt med både bil och buss är inte heller helt lätt att acceptera rakt av. Den känns milt uttryckt lätt drömmande snarare än fast förankrad i myllan.
Det som främst har talat för den östra dragningen är väl just att så många av länets och kommunens makthavare, både inom politiken och näringslivet, föredrar den. Men Trafikverket kan inte fatta beslut utifrån det och då förefaller det rimligt att det västra alternativet vann till slut.
Agne Rustan, bergsingenjör och docent, har på debattsidan förtjänstfullt och övertygande gått igenom fördelarna med en västlig dragning. Det förtjänar dock att erkännas att båda alternativen har sina för- och nackdelar.
Allra viktigast är dock att frågan avgörs. I huvudsak är det så att både östlig och västlig dragning är att föredra framför ingen dragning. Att fastställa vad det är vi ska ha är bara ett steg i en lång och påfrestande process. Och än är beslutet inte strikt fattat, det ska ut på remiss och kan fortfarande ändras.
Det viktigaste är dock nu att alla resurser läggs på att få staten att finansiera detta mer aggressivt. Norrbotten behöver den här järnvägen och det så snart som möjligt. Den nuvarande tidsplanen är väldigt sävlig och speglar inte vad som händer i länet och möter därmed heller inte de behov som förändringen ger upphov till.
Om alla krafter som har slagits om dragningen läggs på detta kan det hända något.