LEDARE: Ledare: Kvalitet som räknas

Öppna jämförelser bara växer. När Socialstyrelsen ihop med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för femte gången presenterar sin jämförande undersökning av vårdens kvalitet, har antalet indikatorer växt från 57 till 134. Betoningen ligger på jämförelser, över tid och mellan landsting. Då en del av indikatorerna anpassas efter hand, blir det dock i vissa fall svårt att säga något säkert om utvecklingen över tiden. Och då faktorer som tydligt anger mätbara mål för sjukvård av god kvalitet blandas med mer diffusa, är placeringen på landstingslistan inte heller alltid lättolkad. Jämförelser görs ofta mot medeltalet i riket, men vad är till exempel en lagom nivå på antal kejsarsnitt? Det här gör det svårt att dra slutsatser när verksamhetsansvariga inom Norrbottens landsting säger att "det ser bra ut", och jämför resultatet i förhållande till ett riksgenomsnitt. Ibland skiljer det mycket mellan det landsting som är bäst respektive sämst, ibland mycket lite. För personalen är det förståeligt att jämförande siffror kan sporra, men för patienten är det viktiga att vården är bra; att andra län är sämre räcker inte. Till osäkerheten bidrar att det statistiska underlaget i län med få människor och små sjukhus blir litet. I vissa kategorier kan få fall ge stort utslag, år till år. Hälsotillståndet hos befolkningen skiljer sig dessutom åt mellan länen. Frågan är då om landsting med en sjukare befolkning borde ligga bättre eller sämre till. Felaktig hantering när information förs in i systemen spelar också in, och kan, enligt vad som sades på landstingets presentation av undersökningen, ha bidragit till att Norrbotten hamnar tredje sist när det gäller att få tid för läkarbesök inom sju dagar. Med allt detta sagt är det utan tvivel välkommet med en sådan här genomarbetad undersökning, och resultaten av intresse för såväl personal som patienter. Idag riktar sig Öppna jämförelser mer till professionen, men regeringen vill få in fler indikatorer som hjälper patienter att utvärdera och välja. Det är helt i linje med inriktningen mot en mer patientvänlig, kundstyrd sjukvård med valfrihet och god tillgänglighet. Inriktningen är dock inte problemfri. Problemet med överutnyttjande ska inte överdrivas; få ser det som "en hobby att sitta i väntrummet", som en verksamhetsansvarig på landstinget påpekade under presentationen. Men ökad tillgänglighet tenderar att öka behoven. Människor kräver numera att snabbt komma till läkaren och få sin oro stillad. Det är fullt förståeligt. Effekten har emellertid blivit att mycket av politikernas intresse riktats mot primärvården, där vårdvalet inneburit en snabb tillväxt av nya vårdenheter. Risken är att sjukhusvården hamnar i skymundan och får för lite resurser. Den "tyngre" vården borde därför nu bli föremål för politikernas uppmärksamhet. Sjukvården är trots allt till för att ge de allvarligt sjuka vård av god kvalitet, och först i andra hand hjälpa de oroliga och otåliga.

Ledare: Ledare: Kvalitet som räknas