Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Positiv särbehandling vid högskolan har inte medfört något positivt. Metoder att gynna den som tillhör ett "underrepresenterat" kön, har främst fått till effekt att diskvalificera duktiga kvinnliga studenter från möjligheten att ta sig in på sin drömutbildning. Kvinnor har bättre betyg än män och missgynnas då på grund av detta, hur konstigt det än låter. I en kartläggning som stiftelsen Centrum för rättvisa gjort har man funnit nästan 8.000 fall av könsdiskriminering vid svenska lärosäten, Luleå tekniska universitet inte undantaget. Särbehandlingen har raserat drömmar, och kostat staten pengar, eftersom klagande i vissa fall fått skadestånd på grund av diskrimineringen. Högskoleminister Tobias Krantz (FP) lovar nu i en debattartikel (DN 12/1) att göra något åt galenskapen. Han vill ta bort särbehandlingen ur högskoleförordningen. En utmärkt idé - men hans argument får inte godkänt. Tobias Krantz ser problemen med särbehandling främst i att den slår snett och inte gynnar jämställdheten. Han tar inte avstånd från kvantitativa mål för könsfördelning, tvärtom, de "fyller en fortsatt viktig funktion ...", skriver Tobias Krantz. Som goda insatser för att nå målen nämner han Delegationen för jämställdhet i högskolan, ledd av LTU:s förra rektor Pia Sandvik Wiklund, och som verkar för en jämnare könsfördelning inom högskolan. Ett annat av Krantz goda exempel är regeringens krav på högskolan att jämställdhet ska få "ett ökat genomslag". Resultatet av dessa ambitioner och det genustänkande som präglar dem ser vi redan. Forskare och universitetslärare runtom i Sverige sliter sitt hår över att behöva ta genushänsyn i arbetet - en politisering av forskning och högre utbildning som allvarligt hotar dess kvalitet. För Södertörns högskola i Huddinge ser det riktigt illa ut. Pedagogikprofessorn Moira von Wright föreslås bli ny rektor. 1998 skrev hon en analys av läromedel i fysik, Genus och text, där hon konstaterar att "överlag kan man säga att texterna ytterst sällan utstrålar vare sig genuskänslighet eller genusmedvetenhet", och att "påbjudandet av snäv kunskap med en given mening" inte är förenligt med jämställdhet. Slutsatsen blir: "En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter ... att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort". En person som ställer sig bakom sådant vetenskapsfientligt trams kan alltså snart leda en av Sveriges högskolor. Tobias Krantz kom in sent; forskningssatsningen och avskaffandet av kårobligatoriet var redan genomförda av företrädaren Lars Leijonborg (FP). Blir vi nu av med den positiva särbehandlingen är det en insats av dignitet. Men vill Tobias Krantz gå till högskolehistorien ser han till att även rensa ut resten av genusvansinnet.
