LEDARE: Ledare: Stark man står ensam

Det fanns en tid när Lars Törnman obestridligen var Kirunas starke man. Första gången var efter skrällvalet 1994 då Kirunapartiet fick en tredjedel av rösterna, och Lars Törnman blev ensamt kommunalråd, fram till 1998. Ensamregerandet fortsatte sedan 2002-2003. Sedan 2008 delar han makten tillsammans med Kenneth Stålnacke (S), ett dubbelkommando som Lars Törnman har erfarenhet av sedan tidigare, efter att ha styrt Kiruna ihop med Harald Ericson (S) 1998-2002. Men oavsett vem som formellt suttit bredvid är det Lars Törnman som synts och hörts mest, något som Kenneth Stålnacke bittert fått erfara. Lars Törnman går sin egen väg, till andras, inte minst Kirunabornas, förtret. I riksmedierna har Lars Törnman, med sina återkommande provokativa och medieanpassade utspel, tämligen enväldigt fått representera det röda Kiruna. Den stridbare, kontroversielle politikern i gruvarbetarskepnad har etsat sig fast i allmänhetens medvetande även söderöver, och skapat en efterhängsen bild, och nidbild, av Norrbottens politiska liv. Vem som varit Kirunapartiets starkaste man har det inte rått något tvivel om. Som grundare och ständig partiordförande har Lars Törnman personifierat sitt parti, så till den grad att det varit svårt att skilja person och parti åt. Men inte nu längre. Efter att ännu en gång ha fått majoriteten emot sig i
frågan om partiets fortlevnad, avgår Lars Törnman som partiordförande och går över till Socialdemokraterna, som han lovat. Hans skapelse Kirunapartiet blir kvar. Uppgörelsen om ett samgående med Socialdemokraterna faller därmed och Kiruna hamnar i en oklar politisk situation, och får två socialdemokratiska kommunalråd. Lars Törnman skyller motgången på utbrett "sossehat" i Kirunapartiet. Sådana känslor har han i hög grad byggt sin egen politiska karriär på, så det är i sådana fall en ödets ironi att de nu ser ut att slå undan benen för honom själv. För även om han är en politisk överlevare av rang ska det väl också för Lars Törnman mycket till om han ska kunna återhämta sig från en sådan här prestigeförlust? För Socialdemokraterna är detta också ett stort, och pinsamt, nederlag. Stödet i kommunfullmäktige svajar. Det delade ledarskapet, som redan var ifrågasatt efter alla olika budskap åt olika håll från de två kommunalråden, får ta ytterligare en opinionssmäll. Kenneth Stålnacke ångrar nog en dag som denna i alla fall en smula att han övergav sin regnbågsallians för kipparna. Det är åtminstone inte tu tal om annat än att han är besviken. Han kallar det inträffade "obegripligt", utesluter inte nyval och ser i det inträffade en ren och skär förlust för arbetarrörelsen. "Det är bara borgarna som tjänar på det här", säger Kenneth Stålnacke. Hoppas, hoppas.

Ledare: Ledare: Stark man står ensam