Krönika: För lite eller för mycket valfrihet?
ENIGA. Bo Hultin (M), Jens Sundström (FP) och övriga oppositionen är glada över att Norrbotten äntligen får vårdval.
Foto: EIJA DUNDER
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
landets primärvård vid årsskiftet ger i själva verket varje landsting stort utrymme att utforma en egen modell. Norrbottens landsting har valt att ställa ett brett baskrav på medicinska tjänster för den som vill driva en vårdcentral i valfrihetssystemet. Ersättningen kommer till största delen att bestå av en fast peng per patient, så kallad kapitering, och till mindre del av rörlig ersättning. Modellen liknar Västmanlands, inte Stockholms. Oppositionen är för en gångs skull med på Kent Ögrens tåg. - Vi är så nära enighet man kan komma - på papperet. Ideologiskt är skillnaden stor. Men Socialdemokratin är nödd och tvungen att införa vårdval, säger Bo Hultin (M), och kallar reformen "den största händelsen i svensk sjukvård på länge". Sjukvårdspartisten Kenneth Backgård är glad över enigheten. - Vi vill inte ha politisk strid om det här nu när vi äntligen fått vårdval. Jens Sundström (FP) tycker som sina oppositionskamrater att det viktigaste är att "få det här i sjön". - Vi måste få en mjuk övergång. Blir det kaos efter nyår slår det tillbaka på vårdvalsreformen. Därför godtar vi den här lösningen. Total är enigheten dock inte. Det som nu spökar är enligt Jens Sundström Kent Ögrens inställning till så kallad passiv listning. De patienter som inte gör ett aktivt val av vårdcentral kommer att listas på en landstingsdriven vårdcentral i närområdet. Jens Sundström ser detta som en tillfällig lösning eftersom det inte finns några privata vårdcentraler i Norrbotten. När privata alternativ etablerats ska de också kunna bli icke-valsalternativ, tycker Jens Sundström. Men tydligen inte Kent Ögren. Det här är en av flera saker det kan bli strid om. Trots att Lagen om valfrihetssystem är tydlig är den som alla regelverk inte glasklar. Ett ärende (1420-09) ligger redan hos länsrätten, där Norrbottens vårdvalsmodell av fyra läkare anklagas för att missgynna privata vårdgivare, på grund av baskravens utformning och den automatiska listningen av "passiva" patienter till landstingets vårdcentraler. Regeringens inställning är att det är upp till landstingen att välja icke-valsalternativ. Konkurrensverket påpekar dock i sin utvärdering av vårdvalsmodeller att "icke-valsalternativets utformning får en stor betydelse för vårdgivarnas möjligheter att etablera sig ... eftersom den första listningen som görs kommer att ligga kvar ända tills invånarna väljer en annan vårdgivare." I ett system där kapiteringsersättning dominerar blir listningen extra viktig. Konkurrensverket betonar också att "får vårdvalssystemet en felaktig start kan det vara ett drygt arbete att återskapa förtroendet för den valda modellen". Det här visar att landstingen inte bara har möjlighet att anpassa vårdvalet utan också att stjälpa det, genom att försvåra etableringar av privata alternativ. Kanske har landstingen fått för mycket valfrihet av regeringen?