Ledare: Stärk och krymp

TRANSPORTKOMPANI. I Sverige är det partierna, inte de folkvalda, som bestämmer.

TRANSPORTKOMPANI. I Sverige är det partierna, inte de folkvalda, som bestämmer.

Foto: BERTIL ERICSON/Scanpix

Politik2009-10-13 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
När riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson (M) i våras meddelade att hon inte ställer upp i nästa val, skrev hon en uppmärksammad debattartikel på newsmill.se. I den beskrev hon hur meningslöst det är att vara riksdags-
ledamot, eftersom all makt förflyttats till regering och partistyrelser, medan riksdagen reducerats till ett lydigt transportkompani: "I stället för att fungera som ett självständigt organ har riksdagsgrupperna mest kommit att fungera som ett dotterbolag till sitt respektive parti. Min uppgift som ledamot blir därefter - ambassadörens eller försäljarens. Som företrädare för regeringsunderlaget förväntas jag därtill att utan knot se till att regeringens förslag ´baxas´ igenom riksdagen", klagade Anne-Marie Pålsson. I samband med höstens budgetproposition blev det åter debatt om regeringens och partitopparnas arrogans gentemot riksdagen, när riksdagsledamöterna som alla andra fick hämta information om budgetpropositionen från medierna. Att riksdagen, vårt lagstiftande organ, kan åsidosättas på det här sättet är högst allvarligt. Riksdagens grundlagsreglerade ställning som folkets främsta
företrädare håller i praktiken på att urholkas. En slopad personvalsspärr är ett av flera tänkbara sätt att stärka riksdagen. Men ledamöterna själva kan också bidra. Till att börja med genom att vara på plats. Enligt en granskning som TV4:s Kalla fakta gjort är den genomsnittliga frånvaron vid riksdagens voteringar 18 procent, där Norrbottens nio riksdagsledamöter har en frånvaro på i snitt drygt 20 procent. Talman Per Westerberg talar om "ett sluttande plan". Riksdagsledamöterna skulle förutom bättre närvaro behöva förbättrat fokus. Många sysslar med annat. För norrbottningarna i riksdagen ser sidoinkomsterna överlag ut att vara relativt små, men flera har andra politiska uppdrag. Sju av nio sitter i kommunfullmäktige på hemorten. Det är en stol för mycket. Justitieutskottets ordförande, förre justitieministern Thomas Bodström (S), är, som kändisadvokat och författare, den mest välkända extraknäckaren. Kalla faktas granskning visar att Thomas Bodström i strid med kvittningsreglerna uteblivit från hälften av vårens voteringar i riksdagen för att jobba som advokat. Och dessutom tagit emot både advokatarvode och riksdagslön när han suttit i rätten. "Hela tanken med att sitta i riksdagen är att man kan ha ett arbete", kommenterar Thomas Bodström sitt dubbelarbetande. Det är nog en nyhet, i alla fall för många väljare som vilseletts av snyftreportage om hur krävande det är bara att vara riksdagsledamot. Men är det så att det endast krävs en deltidsinsats i riksdagen är det dags att se över ledamöternas löner, eller ännu bättre: slå ihop de nuvarande 349 deltidsplatserna till färre heltidstjänster. Riksdagsledamöterna är både för svaga och för många.