Ledare: Trögare i röda norr

FRIHETSKÄMPE. Socialutskottets ordförande Kenneth Johansson (C) vill att norrbottningarna ska få välja sin vård och omsorg.

FRIHETSKÄMPE. Socialutskottets ordförande Kenneth Johansson (C) vill att norrbottningarna ska få välja sin vård och omsorg.

Foto: NILS PETTER NILSSON/Scanpix

Politik2009-09-11 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Skulle norrbottningar vara trögare än sörlänningar? Nej, det tror inte Kenneth Johansson, centerpartist från Dalarna och ordförande i riksdagens socialutskott. Däremot ser han i det Sverige som ligger norr om Dalälven större tröghet, mer motstånd och mindre förståelse bland politikerna när det gäller förnyelse, mångfald och valfrihet inom välfärdssektorn. Det irriterar honom. Det pågående maktskiftet, där patienten och brukaren får mer att säga till om och kommuner och landsting mindre, ligger Kenneth Johansson varmt om hjärtat. När han på torsdagen inbjuden av Centerpartiets distrikt besökte Luleå stod en genomgång av valfrihetsreformerna för partikamraterna högst på hans agenda. Över hela Sverige håller kommuner nu på att införa valfrihet inom äldreomsorgen, med utgångspunkt i den nya lagen, LOV, lagen om valfrihetssystem. Samtidigt pågår förberedelser för att från årsskiftet införa valfrihet inom primärvården. En smärre valfrihetsrevolution håller på att genomföras inom den gamla, stela, byråkratiska och toppstyrda offentliga sektorn. Men i norr håller många politiker tyvärr emot. Kenneth Johansson ser med ogillande på hur politiskt röda landsting obstruerar införandet av vårdvalet, en obligatorisk reform för landstingen. LOV, som ger äldre och funktionshindrade en möjlighet att välja en annan vårdgivare än kommunen är frivillig att införa, men intresset har varit i klent i Norrbotten. Bara fyra kommuner, varav två är de borgerligt styrda Boden och Övertorneå, planerar att införa valfrihetssystem. Kenneth Johansson ser orsaken till denna tröghet i den röda politiska traditionen i norra Sverige. "Många sossekommuner tycker det är jobbigt att se till den enskildes intressen", säger han. I Luleå har kommunen inte ens ansökt om att få de pengar staten ställt till förfogande för dem som vill utreda ett införande av LOV. Camilla Hansen (C), en av ledarna för den Luleallians som gärna skulle se att LOV infördes, tycker det är bedrövligt stelbent agerat från kommunens sida. LOV bygger mycket på tanken att hitta lokala, småskaliga lösningar och Camilla Hansen tror att Luleås kommunledning tycker kommunen är för stor för sådant. Men, "man är aldrig för stor för förbättringar", säger Camilla Hansen. Kommunalrådet Karl Petersen (S) har dock bestämt sig för att den kommunala äldreomsorgen är så bra i Luleå att inga alternativ behövs. Han avstår ökad valfrihet. Landstingsrådet Kent Ögren (S) har inga sådana valmöjligheter, men frågan är hur smidigt det går att införa vårdval i ett landsting där landstingsledningen är så benhårt emot. Mot dessa politikers intresse av att behålla makten för sig själva står patienters och brukares intresse av möjligheten att kunna välja bort det som politikerna valt åt dem. Det är bara att välja.