Ledare: Växande problem

OBAMAPROBLEM: Barack Obamas tid vid makten har inte börjat bra. Foto: Jim Cole/SCANPIX.

OBAMAPROBLEM: Barack Obamas tid vid makten har inte börjat bra. Foto: Jim Cole/SCANPIX.

Foto: Jim Cole

Politik2009-08-13 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
När Barack Obama valdes till president förra året såg många honom som en ny John F Kennedy; en ung kraft som skulle återge USA dess framtidstro och virilitet. Kanske kommer han att lyckas. Men hans första tid vid makten tyder inte på det. I stället för Kennedy påminner Obama nämligen mer om Jimmy Carter. Denne blev en gång, 1976, precis som Obama vald på löften om att städa upp efter en impopulär republikan. Men då han ansåg att verkligheten borde anpassa sig till
hans ideologiska och politiska kartor snarare än tvärtom gick det inget vidare. Och nu verkar historien upprepa sig. De kosmiska summor som Obama satsat på "stimulans" och nedläggningshotade företag har lett till ett rekordstort budgetunderskott och ett delvis obsolet näringsliv. Man kan jämföra detta med vår egen regerings restriktiva linje, som lett till att Sveriges ekonomi redan är på väg att vända. Och till att svenska företag står väl rustade att dra nytta av uppgången. Obama försöker också genomdriva en rad andra kontroversiella beslut. Men inte heller detta funkar bra. Han har ty valt att inte, såsom han lovade, söka samsyn med republikanerna utan i stället aktivt allierat sig med radikaler i kongressen, vilket lett till kraftiga både politiska och folkliga reaktioner. Framförallt är det ett förslag om nationell sjukvårdsförsäkring som upprör. En sådan kan nog låta bra då ett antal miljoner amerikaner formellt saknar sjukförsäkring. Men att - vilket det de facto handlar om - socialisera hela sjukförsäkringssystemet är dumdristigt. En stor majoritet amerikaner har nämligen mycket bra försäkringar som ger dem fri tillgång till världens mest högkvalitativa sjukvård. Medelamerikanen behöver därför inte (som medelsvensson) vänta i köer. Om ett sjukhus är fullt går man bara till ett annat, utan att behöva betala extra. Det är därför förståligt att ett förslag om ett enda system, där tillgången på vård blir beroende av politiska beslut, upprör. Man ska också komma ihåg att USA är en union och inte en nationalstat. Den politisering av sjukvården som Obama vill genomdriva är därför som om Fredrik Reinfeldt under hösten skulle försöka slå samman alla EU-länders sjukförsäkringar till en enda. Och låta Brysselbyråkraterna ta hand om den. Få européer skulle tycka att det vore en god idé. Och växande protester visar att amerikanerna är lika smarta. Var detta kommer att sluta vet givetvis ingen. Men ett scenario är att republikanerna på grund av Obamas buffliga stil vinner minst en av kongressens två kamrar i nästa års "mellanårsval" och att politiken därefter lamslås fram till presidentvalet 2012. Och detta vore minst sagt ödesdigert då vi lever i en kritisk punkt i historien som kräver ett starkt ledarkap i USA.