Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Våra politiker beskriver ofta och gärna Sverige som en skapelsens krona. Tack vare höga skatter och vår stora offentliga sektor lever vi både längre och bättre än andra brukar det heta, både här hemmavid och utomlands. Men att korrekt betygsätta sig själv är svårt. Det är därför klokt att lyssna på andra, vars syn på saker inte förleds av nationalistiska skygglappar. Tankesmedjan Heritage listar exempelvis årligen efter strikt objektiva kriterier världens länder efter nivån på ekonomiska frihet(www.heritage.org/Index/Default.aspx). Vilket är spännande läsning. För det finns ett klart samband mellan frihet och välstånd: ju friare, desto rikare. Föga förvånande kommer länder som USA, Kanada och Australien med sina traditionellt låga skatter och stora personliga frihet högt upp på listan. Det gör också flera europeiska stater. Till exempel ligger Danmark på åttonde och Finland på sjuttonde plats. Sverige däremot dyker inte upp förrän på plats 26. Och skälen till detta är uppenbara. För även om Sverige hamnar högt i vissa kategorier, som frihet för företagande och frihet från korruption, så hamnar vi nära botten i andra, vilket kraftigt sänker medelbetyget. I kategorin fiskal frihet hamnar Sverige faktiskt allra sist av alla länder som är såpass utvecklade att denna frihetstyp överhuvudtaget går att mäta. Framför allt är det Sverige höga marginalskatter på upp emot 57 procent som är ett problem. Och vår 25-procentiga moms, som framstår som skogstokig i en internationell jämförelse. Nästan lika illa är det i kategorin "government size", den offentliga sektorns storlek. Eftersom de offentliga utgifterna överstiger hälften av BNP kommer Sverige bara trea från botten; en noslängd före Robert Mugabes Zimbabwe och bananrepubliken Guyana. Vilket ju inte är speciellt hedrande. Sverige ligger också dåligt till i kategorin "labor freedom", som bland annat mäter löntagarnas frihetsgrad. Här konstateras exempelvis att rigida lagverk (som LAS och MBL) gör den svenska arbetsmarknaden trög. Och att höga arbetsgivaravgifter gör det extremt dyrt för företag att anställa. Heritage erbjuder alltså en bitvis hård men därför också nyttig läsning för oss svenskar. För vår ranking bevisar det vissa har sagt i decennier: att Sverige för att få ordentlig fart på ekonomin och jobben kraftigt måste sänka skattetrycket och avreglera arbetsmarknaden. Steg i denna riktning har på senare år tagits. Men vägen framåt är ännu lång. Och tills dess vi kommit lite längre borde nog politiker sluta åka världen runt och predika den svenska modellens lov. För som en vis man en gång sade: "Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan tala ut grandet i din broders öga."