Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Det vägde i våras jämnt inför nästa års riksdagsval. Vilket i och för sig inte är ovanligt. Men går vi ytterligare ett halvår bakåt i tiden skulle detta från borgerlig horisont ha verkat närmast utopiskt eftersom vänsterblocket då ledde med nästan 20 procent i opinionsmätningarna. Men sedan kom finanskrisen och förändrade allt. Den nuvarande regeringens lite gråa men fasta styre framstod plötsligt som klart attraktivare än triumviratet Sahlin/Ohly/Eriksson. Hur opinionen utvecklats under sommaren vet vi ännu bara lite om. EU-ordförandeskapet kommer nog dock att ge regeringen vind i ryggen under hösten. Och det är möjligt att dess chanser nästa år också kan gynnas av en stark internationell politisk trend. Den "nya vänster" som skapades på 1990-talet av politiker som Bill Clinton, Tony Blair, Gerard Schröder och Göran Persson - och vars mål var att efter 1989 finna nya motiv för politisk och ekonomisk intervention - har nämligen kollapsat. Det är nästan bara i USA som den fortfarande regerar. Och även där har Barack Obamas "förändringsvindar" under sommaren vridit över i något som liknar tilltagande högervind inför nästa års kongressval. I Europa blåser det hursomhelst sedan flera år närmast stormvindar åt samma håll. Borgerliga partier befinner sig ty på frammarsch på ett sätt vi inte sett sedan 1980-talet. Hela 16 av EU:s 27 medlemsländer styrs av borgerliga regeringar, medan bara fyra - Portugal, Spanien, Storbritannien och Slovenien - regeras av rena vänsterditon. Och av dessa torde bara ett under kunna rädda Labour från att förlora makten i Storbritannien nästa år. Det samma gäller för övrigt även Norge, vars rödgröna regering troligen får gå redan nu i september. Den enda borgerliga regering som ligger illa till tycks vara Greklands, där det regerande konservativa partiet efter lång tid vid makten blivit impopulärt. Precis som i Sverige har också finanskrisen, på tvärs med vad många "experter" trodde och än fler hoppades, fördjupat den borgerliga trenden. I EU-valet i juni gjorde högerpartier över lag bra ifrån sig. I Frankrike höjs röster för att upplösa Socialistpartiet. Och i Tyskland, som sedan 2005 styrts av en rödblå koalition under kristdemokraten Angela Merkel, ser det ut att bli en rent borgerlig regering efter höstens Förbundsdagsval. Att europeiska väljare på detta sätt premierar partier som står för sparsamhet och moderation snarare än slöseri och experimenterande är uppmuntrande. Men det återstår att se om denna trend kommer att hinna påverka utgången av nästa års riksdagsval. Sverige dras nämligen som bekant med en något säregen politisk historia, som gör att valresultat här sällan faller väl in i internationella mönster. Men någon gång skall väl även Sverige bli normalt!