Krönika: Internet är en del av samhället

INGEN DAGSLÄNDA. De frågor som Piratpartiet gick till EU-val på kommer inte att försvinna.

INGEN DAGSLÄNDA. De frågor som Piratpartiet gick till EU-val på kommer inte att försvinna.

Foto: FREDRIK PERSSON/Scanpix

Politik2009-06-13 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Piraterna är överallt. Först knöt de upp landets kriminaljournalister i en massiv bevakning av rättegången mot fildelningssajten Pirate Bay. Sedan dominerade de EU-valet. Nationellt fick partiet 7,1 procent, i länet 7,8 och i Luleå över 9 procent. Piratpartiet blev alltså långtifrån största parti. Men som valets överraskning, uppstickaren, de ungas röst, blev de ändå mediernas favoriter. På nyhetsplats. I åsiktskolumnerna har Pirate Bay lyfts fram som frihetshjältar eller avfärdats som terrorister. Piratpartiet har betraktats som den personliga integritetens förkämpar - eller som oseriösa virrpannor: Hallå, de har ju bara en fråga! Men det är nu inte vilken fråga som helst. Enligt Piratpartiet handlar deras budskap inte bara om friare fildelning, utan om medborgarnas grundläggande rättigheter i IT-samhället. "Valresultatet visar att det finns ett motstånd mot övervakning när det gäller internettrafik (...) Folk ska inte övervakas och behandlas som brottslingar när de surfar på internet", sade i söndags en valvakande Sandra Grosse från Norrfjärden, nummer 19 på Piratpartiets lista. I en del öron låter det som anarkism. Moderate riksdagsledamoten Krister Hammarbergh, Luleå, skriver i NSD (11/6): "De som hävdar att Internet skall vara en frizon från resten av samhället är fel ute. Internet är en del av samhället och måste följa samma regler som resten av samhället." Han har rätt. Problemet är att politikerna inte behandlar nätet som samhället i övrigt. FRA-lagen visar hur svårt många politiker har att greppa hur ett Internetfilter kan vara lika ingripande som brevöppning, telefonavlyssning eller en övervakningskamera. Och frestelsen att övervaka på nätet är stor. Några knapptryckningar och så kan staten få tillgång till en informationsmängd som forna dagars underrättelsetjänster bara kunde drömma om. Moderaterna är inte de enda som här har ett problem att hantera. Ännu värre är det för Socialdemokraterna. "Vi har ingen tydlig och genomtänkt hållning i integritetsfrågor. Piratpartiets framgång visar att vi måste skärpa oss", säger omvalde EU-parlamentarikern Göran Färm (S) till Folkbladet (11/6). Men S hållning har länge varit väldigt tydlig. Förre justitieministern Thomas Bodström har blivit ett affischnamn för övervakningssamhället. Sossarnas trovärdighet i frågan är därför närmare noll. Förutom övervakning har piratdebatten handlat om upphovsrätt. Piratpartiet vill tillåta fri fildelning för icke-kommersiellt bruk och korta tiden för kommersiell ensamrätt. Detta har fått kulturfolket att gå i taket. Vänsterintellektuella som Jan Guillou, som annars brukar betrakta terrorister som frihetshjältar, är övertygade: Fildelning hotar kulturen. Författare och andra måste kunna ta betalt. Intressant, då det på denna kant annars hävdas att kultur producerad på kommersiella villkor bara blir skit. Bland kommersialismens anhängare, nationalekonomerna, är en del mer positivt inställda till piraterna. I DN (11/6) skriver ekonomen Magnus Wiberg att "den intellektuella äganderätten" inte är "intellektuellt försvarbar". Kopplingen till tillväxt och innovation är för svag. Svåra frågor, och betydligt större och viktigare än Piratpartiet. Den dag de etablerade partierna inser det har piraterna tjänat ut.