Ledare: Tukta dem som tystar
OTILLÅTET. Trots grundlagsskyddad meddelarfrihet utsätts kommunanställda som gjort uttalanden i medier ibland för repressalier från sina chefer.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/Scanpix
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Någon munkavle är det absolut inte fråga om enligt rektorn, utan det hela är "ett önskemål från lärarna", och syftet att skydda eleverna från medierna. Det må vara hur det vill med den saken i just det här fallet. Faktiska försök att belägga folk med munkavle förekommer definitivt inom kommunal verksamhet. Och när det uppdagas brukar det låta precis så här; att det är för personalens eller elevernas eller någon annans skull. Inte alls för att folket i ledningen skulle vilja ha kontroll över mediekontakterna - vilket de självklart gärna vill. Personal som pratar och nyfikna journalister som lyssnar och kanske till och med för snacket vidare i tidningen eller i TV är självklart besvärande för dem som leder verksamheten. Särskilt om det finns något besvärande att avslöja. Därför återkommer fall där ledningen försökt att tysta folk. Ska man tro de återkommande inläggen på de lokala insändarsidorna är det inte direkt en öppen miljö med högt i tak som präglar de kommunala verksamheterna i Norrbotten heller. Och inläggen skulle kanske vara ännu fler, om det inte fanns viss rädsla för repressalier från chefer och arbetsgivare. För det händer att den som valt att ta bladet från munnen sedan straffas uppifrån, trots att detta inte är tillåtet. Alla som jobbar inom det offentliga har så kallad meddelarfrihet, det vill säga rätt att lämna uppgifter till medierna. Chefer får inte ens efterforska vem det är som har tjallat. Inte heller får de rikta repressalier mot dem som för information vidare, oavsett om dessa framträtt öppet eller inte. Sker detta ändå kan chefen i fråga straffas och dömas för tjänstefel i sin myndighetsutövning - så länge vederbörande arbetar för staten. Handlar det om en kommunal förvaltning förhåller det sig annorlunda. Eftersom disciplinåtgärder mot kommunanställda regleras i avtal och inte - som i fallet med statsanställda - i lag, kan chefer som försöker disciplinera alltför talföra anställda inte hållas straffansvariga. Åtgärderna räknas då nämligen inte som myndighetsutövning. Yttrandefrihetskommittén, som för närvarande utreder hur svenska yttrandefrihetsregler ska se ut i framtiden, vill ändra på detta. I en delrapport som kommittén överlämnade till justitieminister Beatrice Ask (M) på tisdagen föreslås nya regleringar som gör att alla offentliganställda ska omfattas av det skydd mot repressalier som ett straffansvar för chefer innebär. Genomförs de ändringarna blir det en seger för alla som tror att mer insyn och kritisk granskning ger en bättre kommunal förvaltning. Förlorar gör alla de chefer som helst skulle vilja lägga locket på.