Ledare: Makten ska delas

BRA JOBBAT. Per Unckel (m) har lett den grundlagsutredning som samlats kring flera goda förslag till förändringar i regeringsformen.

BRA JOBBAT. Per Unckel (m) har lett den grundlagsutredning som samlats kring flera goda förslag till förändringar i regeringsformen.

Foto: HENRIK MONTGOMERY/Scanpix

Politik2008-12-18 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Maktkoncentration är farlig. Ändå har den ledande principen i svensk - i synnerhet socialdemokratisk - demokratisyn varit att makten ska vara odelad, i enlighet med folksuveränitetstanken att ingen makt får vara överställd folkets. Inskränkningar i den folkvalda riksdagsmajoritetens rätt att besluta vad den vill om vad som helst har betraktats som odemokratiska, i praktiken inskränkningar av folkviljan. Skyddet för politiska minoriteter har i nuvarande regeringsform (RF) från 1974 varit svagt. Den grundlagsutredning som Per Unckel (m) lett bekänner sig fortsatt till denna folksuveränitet. Men ändå tas nu genom en enig utrednings förslag steg - om än
små - mot att dela upp makten mer, på kommuner, domstolar och medborgare. Det kommunala självstyret stärks något genom att en proportionalitetsbedömning ska göras innan staten klampar in på den kommunala arenan. Domstolarna får ett eget kapitel i RF. Därmed betonas att domstolar inte är några vanliga förvaltningsmyndigheter utan spelar en viktig roll som oberoende granskare av den lagstiftande och exekutiva makten. Då krävs också mer oberoende domare än idag. Därför föreslår utredningen att utnämningen av de högsta domarna ska ske i ökad öppenhet och beredas i en särskild nämnd. Och, viktigast, kravet på att en konflikt mellan lag och grundlag ska vara uppenbar för att prövas i domstol tas bort. Det här är Per Unckel och hands grundlagsutrednings största bedrift. Grundlagen får härigenom förutsättningar att bli ett levande dokument, som enskilda medborgare kan använda för att gå till doms och slå makten och myndigheten i huvudet med när de fått sina grundlagsfästa rättigheter kränkta. Väljarna kan därutöver få ökade möjligheter att lägga sig i politiken mer. Utredningen vill tvinga kommunerna att hålla rådgivande folkomröstning om minst tio procent av kommuninvånarna begär det. Dessutom vill Grundlagsutredningen att personvalsspärren i riksdagsval sänks från åtta till fem procent av rösterna, en bra reform även om spärren borde tas bort helt och hållet. Att väljarna därigenom vinner makt på partipolitikernas bekostnad ses inte på med blida ögon av alla. Vänsterpartiet gillar det inte, eller de övriga av utredningens förslag heller för den delen. Vänstern är, tillsammans med de reformskeptiska socialdemokraterna, de stora förlorarna i grundlagsutredningen. Denna skiljelinje, mellan på ena sidan s och v och på den andra alliansen och mp, har blivit allt tydligare ju längre tid som gått sedan grundlagsutredningen började sitt arbete 2004. Så sent som i våras såg det ut som om den inte alls skulle kunna överbryggas. Det gör bara Per Unckels bedrift ännu större. Bra jobbat.