Ledare: Vänstervriden profetia

Också förra och förrförra gången det begav sig var man övertygad om en demokratisk seger.

FAVORITEN. Svenska medier utsåg för länge sedan Barack Obama till segrare i det amerikanska presidentvalet.

FAVORITEN. Svenska medier utsåg för länge sedan Barack Obama till segrare i det amerikanska presidentvalet.

Foto: J. SCOTT APPLEWHITE/AP

Politik2008-10-20 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Det drar ihop sig inför världens viktigaste val. Två veckor har de amerikanska väljarna på sig att bestämma vem de vill utse till den fria världens ledare. Så här i slutskedet har demokraternas kandidat Barack Obama ett tydligt försprång i opinionsmätningarna. Och förra veckans stora presidentkandidats-debatt verkar knappast ha bidragit till andra stämningar. I både CNN:s och CBS:s opinionsundersökningar anser en klar majoritet att Barack Obama gjorde ett starkare intryck än republikanen John McCain. I svensk dagspress har Obama förstås utmålats som säker vinnare i flera månader. Inte för att den svenska journalistkåren skulle ha särskilt god näsa för stämningarna i det amerikanska folkdjupet. Också förra och förrförra gången det begav sig var man övertygad om en demokratisk seger. Men det amerikanska folket röstade på George W. Bush. Nej, det är ju helt enkelt så att den svenska journalistkåren alltid utmålar den demokratiska kandidaten som säker vinnare, oaktat det mesta. Och det finns två huvudsakliga skäl till det. Det ena är journalistkårens dokumenterade vänstervridning. I en debattartikel i Expressen citerar frilansjournalisten Joakim Nilsson, som har forskat om USA:s
valkampanjer, SVT:s USA-korrespondent Lars Moberg: "Vi som arbetar inom medierna här i Sverige och Västeuropa, vi gillar ju liksom demokraterna. Det är de som står oss närmast, tycker vi. Och vi kanske demoniserar republikanerna och vi kanske inte beskriver dem som vanliga människor ..." Det är ju ett ganska häpnadsväckande uttalande, men inte unikt. När Sveriges Radios Cecilia Uddén anklagades för att favorisera demokraterna och John Kerry i förra presidentvalet försvarade hon sig med att "Det finns en stark poäng i den subjektiva journalistiken, att man redovisar var man står". När det gäller amerikanska val behöver alltså svenska medier inte vara opartiska i bevakningen, tyckte hon. Men Nilsson pekar också på ett annat skäl till varför valrapporteringen är vinklad. Svenska korrespondenter rör sig oftast i New York eller Washington D.C. - två starka demokratiska fästen. Frågar man då mannen på gatan vad han tycker får man en helt annan bild av vanligt folks sympatier än om man bott i Houston, Texas. När man läser Dagens Nyheters journalist Jenny Clevström rapportera om stämningarna på en krog i Bronx ska man komma ihåg att Bronx är en New York-stadsdel och att det nog låter annorlunda på ölkaféerna i Birmingham, Alabama. Det finns fortfarande en chans att John McCain går segrande ur presidentvalet om två veckor. Men om den svenska medieprofetian besannas och det i stället blir Barack Obama så bevisar det knappast journalistkårens framsynthet. Utan det blir snarare en bekräftelse på att om man envisas med samma analys år efter år så får man till slut rätt.