Ledare: Ta våldet på allvar

Förhoppningsvis innebär det här att den som slår någon sönder och samman inte längre ska komma undan med ett eller ett par år i fängelse.

HÅRDARE TAG. Regeringen vill skärpa straffen för grova våldsbrott.

HÅRDARE TAG. Regeringen vill skärpa straffen för grova våldsbrott.

Foto: HENRIK MONTGOMERY/Scanpix

Politik2008-10-17 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Det var en brutal bild av våldets effekter som visades i gårdagens Kuriren, när "yxoffret i Vojakkala" talade ut. Men nödvändig. Ofta när brottslighet diskuteras blir det på en abstrakt nivå. Det är ingen slump. Ett brott ses i Sverige som ett samhällsproblem, som samhället ska ta ansvar för. Men för det enskilda brottsoffret är våldets effekter allt annat än abstrakta, utan tvärtom fruktansvärt påtagliga: en krossad käke, förlorad hörsel, livslånga psykiska problem. Bland svensk allmänhet finns också en utbredd avsky mot våld. Tyvärr har det inte avspeglats i rättstillämpningen. Straffen för våldsbrott har länge legat i den nedre delen av straffskalan. Det är ingen slump. Samhällsperspektivet, inte det enskilda brottsoffrets perspektiv, har dominerat. I den kollektiva samhällsnyttans namn har individens skador och kränkta rättigheter vid våldsbrott, betraktats som mindre
allvarliga än den skada samhället tar av exempelvis narkotikahandel. Regeringen vill uppvärdera individens rätt till liv och trygghet. Nu föreslår en utredning som justitieminister Beatrice Ask (m) tillsatt att straffen ska spegla en allvarligare syn från samhällets sida på våldsbrottslighet. En förändring som utredningen föreslår är att det "särskilt ska beaktas om gärningen har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person." Därigenom ska allvarliga våldsbrott generellt bestraffas hårdare idag. Särskilt siktar utredningen in sig på brottet grov misshandel. Straffskalan för detta brott är idag väldigt vid, från ett till tio års fängelse. Ofta hamnar de utdömda straffen i botten, mellan ett och två års fängelse. Genom att dela upp skalan i två delar, där det för synnerligen grova brott ska dömas till minst fyra års fängelse,
hoppas utredningen kunna skärpa straffen för de mest allvarliga fallen av misshandel. Förhoppningsvis innebär det att den som slår någon sönder och samman inte längre ska komma undan med ett eller ett par år i fängelse. En annan viktig skärpning som föreslås är att rätten tvingas döma ut hårdare straff vid återfall. Återfall har inte tidigare vägts in i straffet i någon större utsträckning. Rättskänslan har fått sig ordentliga törnar när brottslingar gång på gång släppts ut efter kort tid i fängelse, för att snart begå nya, allvarliga brott. Tålamodet från statens sida måste bli mindre. Det handlar inte minst om samhällsskydd. Våldsamhet har en tendens att eskalera. Till slut slår den som misshandlar ihjäl någon, om inte samhället griper in i tid och sätter stopp. Räkna med att kritiken kommer att "hårdare tag" inte hjälper, om förslagen går igenom. Men en hård och fördömande inställning till våld är det enda alternativet i ett civiliserat samhälle.