LEDARE: Gästkrönika: Vi sitter fast i granskogsöknen

NÄR JAG 2003 bosatte mig i norra USA frågade en dag en kollega om jag ville åka med till Kanada och käka middag. Sagt och gjort, vi slängde oss i bilen och drog till Winnipeg. En med amerikanska mått mätt nätt tripp på cirka fyrtiofem svenska mil, där vi fick chansen att lära känna varandra lite bättre. Dessutom var maten i Winnipeg väldigt god. VÄL HEMKOMMEN räckte jag sedan som god svensk utan att tänka efter före fram en tjugodollarsedel, vilket då motsvarade strax under 200 kronor. Han bara stirrade på mig. Bensinpengar förklarade jag. Då slog han ifrån sig med båda händerna och förklarade att om man i USA bjuder med någon på en resa så bjuder man på den. För övrigt så hade bensinen bara gått lös på tio-femton dollar. Så det var bara att gå hem och skämmas. EN ANSPRÅKSLÖS men, tycker jag, talande historia. I USA BETER man sig nämligen annorlunda. Där är resande i allmänhet och bilåkande i synnerhet vardagsmat. Folk flyttar, hälsar på, åker runt och förnöjer sig. I Sverige rusar vi hem efter jobbet, smäller igen ytterdörren, drar för gardinerna, sjunker ner framför TV:n och hoppas innerligt att grannjäveln inte ringer på och stör. JAG VET ATT Luther och Jante är medansvariga för denna ursvenska urtråkighet. Men bovar i dramat är också politikerna i Stockholm (som via T-banan kan besöka alla sina bekanta för en femhundring i månaden). För precis som USA är Sverige stort och glesbefolkat. Skillnaden är att amerikanerna enkelt kan övervinna präriens vidder, medan vi sitter fast i granskogsöknen. Och i båda fallen är det mycket en kostnadsfråga. AMERIKANER GNÖLAR förvisso numera om "the pain at the pump" då bensinen är
rekorddyr. I USA kostar den trots detta bara runt sex kronor litern, medan den här går lös på drygt det dubbla. Och då oljepriset är detsamma i hela världen måste skillnaden vara politiskt betingad. I USA UTGÖR också produktionskostnaden (råvarupris plus raffinering), distribution, marknadsföring, oljebolagens vinst etcetera cirka 90 procent av bensinpriset. I Sverige uppgår samma kostnader till runt 40 procent. Och av detta kan vi sluta oss till att cirka tio procent av bensinpriset i USA utgörs av skatter, medan de i Sverige ligger på runt 60 procent. EN VISS skillnad alltså. POLITIKERNA SKYLLER sedan länge detta på miljön. Till och med statens egna utredare har dock flertalet gånger konstaterat att vi inte kör mindre idag än förr. Miljoner svenskar är nämligen helt beroende av bilen för att kunna bo och arbeta. Så när bensinpriset rakar i höjden blir det annat som får stryka på foten, som konsumtion och sparande. DYR BENSIN LEDER därför till lägre tillväxt, vilket i sin tur leder till färre jobb. Och mindre resurser till riktigt effektiva miljöinsatser. HAN MED HÄSTSVANSEN borde därför nu ta av statens rekordstora överskott och, säg, halvera bensinskatten för att motverka den annalkande lågkonjunkturen. Och med lite tur skulle detta också leda till att vi svenskar blir något mindre träiga och börjar dra iväg på oplanerade middagar med vänner och kollegor. Kanske inte till Winnipeg, men i alla fall till nästa stad.

Ledare: Gästkrönika: Vi sitter fast i granskogsöknen

Miljoner svenskar är helt beroende av bilen för att kunna bo och arbeta, skriver Anders Edwardsson.