Ett varmare Norrbotten?
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Huvudtalare var Joakim Lundgren, forskare vid avdelningen för energiteknik, Luleå tekniska universitet. Han målade upp en skrämmande bild av en värld med exploderande energianvändning, stigande utsläpp av växthusgaser och skenande temperaturhöjningar. Här uppe förväntas årsmedeltemperaturen stiga med två grader till 2025. På sikt kan Norrbotten förvandlas till norra Tyskland. Kort sagt: Det ser mörkt ut. Uppgiven var Joakim Lundgren ändå inte. Hoppfullt förevisade han ett "grönt" scenario där utsläppen minskar trots ökad energianvändning. Vägen dit? Bland annat: en snabbare teknisk utveckling, ett mer medvetet resande, färre ensamhushåll, mer fritid och mindre arbete. Värst av alla
Men att förändra konsumtions- och levnadsmönster görs inte i en handvändning. Trots tilltagande volym på klimatlarmen de senaste åren har våra bilar blivit törstigare. Den svenska bilparken är bäst - eller värst - i Europa på att sluka bensin. Och när det gäller utsläpp är norrbottningen värst av alla. Med 30 ton koldioxid per person och år så slår vi den genomsnittlige amerikanen (20 ton) med hästlängder, och de kolälskande kineserna har inte en suck med sina tre ton. Skalas den tunga industrins utsläpp bort så hamnar Norrbotten dock på ungefär samma nivå som det svenska genomsnittet, sju ton, varav en stor del kan förklaras med behovet av biltransporter. Bensinskatter trubbigt vapen
Stämningen blev också mer dov i föreläsningssalen när Joakim Lundgren talade väl om höjd bensinskatt som ett medel mot det trilskande klimatet. Där är han i sällskap med den statliga klimatberedning som i tisdags lade fram en räcka förslag för att få ner de svenska koldioxidutsläppen med 38 procent till 2020 (jämfört med 1990 års nivå). Detta trots att höjda bensinskatter har visat sig vara ett trubbigt vapen i kampen mot koldioxidutsläpp. Folk tenderar att köra bil ändå, ofta för att de helt enkelt saknar alternativa färdsätt. I Norrbotten kör folk i genomsnitt 1.000 kilometer mer per år än för tio år sen, trots höjda bensinpriser. Så för att få fler att acceptera de förändringar som Joakim Lundgren och hans gelikar efterlyser lär det nog krävas mer än att Norrbotten "kan bli en
förebild för andra regioner i världen". Särskilt som stigande temperaturer kommer att ha flera positiva effekter för norra Sverige; exempelvis mindre
behov av uppvärmning, bättre väglag, mer vatten i älvarna. Även klimatförändringar har sina ljusa sidor.