Ledare: Avdrag som känns

     

När regeringen attackeras från höger är angreppet ofta riktat mot regeringens försiktiga framfart med skattesänkningar. Dessa attacker mot alliansens försiktighet och saktfärdighet är ibland rättfärdigade. Andra gånger framstår de som lite väl ogenerösa. Visst borde man göra mer, men vad regeringen ändå lyckats med är att samtidigt sänka skatter och upprätthålla budgetbalans genom att hålla statens utgifter i schack. Ska skattesänkningar bli bestående gäller det att också kombinera dem med en konservativ budgetpolitik, som inte lämnar stora underskott att betala av i framtiden, annars är risken stor att skatten snart åker upp igen.

 

Alliansregeringen har trots sin återhållsamhet sänkt skatterna med åtskilliga miljarder under sin tid vid makten. Och det har inneburit ett tillskott i medborgarnas plånböcker som känns - eller i alla fall borde kännas.

 

 

Till exempel får, när tredje steget i jobbavdraget snart slår igenom, en person som bor i Luleå och tjänar 20.000 kronor i månaden totalt 1.200 kronor i jobbskatteavdrag.

 

Det innebär en sänkning på närmare 20 procent sedan 2006 av den skattesumma personen ifråga får betala in. För många löntagare innebär detta att alliansens skattesänkningar haft större positiv effekt på deras privatekonomi än löneökningarna under samma period.

 

Ändå kan regeringen inte räkna med att belönas av väljarna för sina insatser. En Sifo-undersökning som två forskare, tillika medlemmar av regeringens globaliseringsråd, för en tid sedan redovisade på DN Debatt visar att mången svensk är okunnig om hur lyckligt lottad han eller hon är av regeringens skattesänkarpolitik. Nästan hälften av de tillfrågade i undersökningen kände inte till något jobbskatteavdrag.

 

 

Som de båda forskarna påpekar talar det här för att skattepolitiken som helhet inte bara ska handla om att sänka utan även om att förenkla skatterna.

 

Inte minst för en regering som vill bli omvald gäller det också att tydligt tala om vad man gör, så att den som bör kan prisas. Detta är även nödvändigt för att kunna bemöta oseriösa påhopp från oppositionen om att jobbavdraget gynnar de rika.

 

 

Internet erbjuder hjälp. På hemsidan jobbskatteavdrag.se har Harald Klomp på eget initiativ skapat en funktion där var och en kan räkna ut sitt eget avdrag. Och borgerlige bloggaren Dick Erixon visar i sin tur i en föredömligt tydligt uppställning hur den som tjänar 12.500 kronor får en skattesänkning på sex procent, medan den som tjänar fyra gånger så mycket, 50.000, får nöja sig med tre procent. Två exempel för regeringen att lära av.

 

Någon garanti för politisk framgång innebär ökad tydlighet nu inte. Även mer uppmärksammade skattesänkningar riskerar att försvinna bland sådant som regeringen inte kan lastas för, som ränteökningar och höjda matpriser. Otack är som bekant ofta världens lön.
 
 
  • Mest läst på Kuriren.nu
  • Senaste nytt
  • TT
Skicka in ditt klipp – tävla om fina priser!