Lars Strannegård betonar kulturens betydelse i högre utbildning. "I en digital värld måste vi fördela arbetsuppgifterna mellan maskin och människa eftersom genererad AI kommer att ta över en hel del sysslor. De fria konsterna öppnar många nya dörrar att utvecklas som människa, det vill säga de färdigheter maskiner inte besitter", säger han.
– I en digital värld måste vi fråga oss hur framtidens jobb ska fördelas mellan maskin och människa. Då behöver vi bildade människor eftersom många arbetsuppgifter kommer att skötas av genererad artificiell intelligens, sade han i sitt anförande under Norrbottens Media Week i Luleå.
Lars Strannegård är tydlig. Han menar att den svenska, mätbara kunskapssynen är förlegad och att dagens akademi måste förändras för att möta morgondagens krav. Egentligen att utveckla den mänskliga intelligensen, där känslor, kreativitet, värden, ansvar och andlighet får en större betydelse på universiteten. Inte minst att skapa kunskapsmiljöer som öppnar många dörrar och där tanken är fri.
– Ta mottot som Uppsala universitet valt i guldbokstäver; "Tänka fritt är stort men att tänka rätt är större" i jämförelse med universitetet Stanford i USA som valt mottot "Här blåser frihetens luft", det säger något om de skilda kunskapssynerna, säger han.
Därför har Handelshögskolan skapat sitt eget motto som de hämtat från filosofen Ingemar Hedenius, nämligen "Fri och levande i relation till det okända".
– Det handlar om ett förhållningssätt till världen som arbetsgivare efterfrågar idag i rekryteringar, säger han.
Förutom den rent fakta och vetenskapsbaserade kunskapen strävar institutionen för att skapa reflekterande, självmedvetna människor som både är empatiska och kulturellt kunniga.
– Högkvalitativ kultur skapar empati eftersom den öppnar dörrar till andra verkligheter, väcker nyfikenhet och tvingar våra studenter till självreflektion. Därför har vi ett antal obligatoriska kunskapspaket som studenterna har tillgång till, men också ett närmare samarbete mellan lärare och student, samt att vi rekryterar internationellt och vinnlägger oss om att skapa en socioekonomisk utjämning. Alltför att skapa en mer dynamisk kunskapsmiljö, säger han.
Flera av klassrummen har designats av olika konstnärer med syfte att väcka tankar och institutionen håller också på att bygga upp en konstsamling.
– Vi samarbetar med olika konstinstitutioner, museum, konstnärer och har en frivillig litteraturserie som är mycket populär. Det ska finnas plats för själen och ge människor möjlighet att växa. Och för att utveckla mänskliga aspekter i en digital värld är de estetiska ämnen så viktiga. Det är inte flum. Sverige måste förändra sin kunskapssyn och värdera kultur, säger Lars Strannegård.