Finns det liv på andra planeter i universum, varelser som tittar på en för oss okänd stjärnhimmel, eller är det bara på jorden som materia har utvecklat intelligens och medvetande? Peter Linde, docent i astronomi vid Lunds universitet, redogör i den mycket välskrivna och populärvetenskapliga boken Jakten på liv i universum, för både spekulationer om utomjordingar och för den moderna forskningen på området. Den seriösa SETI forskningen – ”sökandet efter utomjordisk intelligens” började 1959 och pionjärer var bland annat Philip Morrison, Frank Drake och Carl Sagan. NASA lämnade forskningen 1993 och idag, efter femtio års sökningar, har man ännu ingen kontakt. Men eldsjälarna ger inte upp. Ansträngningarna kan jämföras med att ta upp ett enstaka glas vatten ur havet, säger forskningens portalfigur, Jill Tarter. Ingen skulle av detta dra slutsatsen att det inte finns någon fisk i havet.
Frågan om vad liv är definieras för säkerhets skull redan på de första sidorna: Det är inte förvånande, säger Linde, att en del tror på en ”designer”, när komplexiteten på mikronivå är så fantastisk, men själv håller han sig till den moderna evolutionsläran. En del forskare menar att det finns en kosmisk evolution, att Darwins teori om komplexitet och expansion gäller hela universums utveckling. Men det kvarstår några steg till lösningen av hur livet har uppstått.
Noterna finns där men själva musiken har inte uppkommit, som Carl Sagan uttryckte saken. Planritningen till livet på jorden finns i DNA-molekylen och det totala genomet omfattar ”närmare två miljarder baspar”. Enligt forskarna har bara en procent av tillgängligt DNA någon funktion, resten är ”skräp” eller ”rester från en tidigare utveckling”. Det som inte skadar kroppen bryr sig evolutionen inte om att göra sig av med. Och hjärnan, frågar man sig kanske. Hur är det med ”skräpet” där? Reptilhjärnan som är en rest från tidigare utveckling är ju aktiv hos människan också idag.
Lindes pedagogiska framställning av allt från: livets utveckling på jorden, planeters födelse och utveckling, storleks- och avståndsförhållanden, rymdtid, teknologisk singularitet – som kan leda till snabb ökning av intelligensen med oöverblickbara konsekvenser, till information till framtiden i form av meddelanden med vårt siffersystem, DNA-kod och utseende. ( Arecibomeddelandets binära form (1975) dök 2001 upp i ett sädesfält i Hampshire men med lite annorlunda uppgifter när det gäller DNA-koden och utseendet). Voyagerfarkosternas gyllene skiva (1977) med bild- och ljudinspelningar av bl.a. Mozart, Beethoven, Bach och Chuck Berrys ”Johnny B Goode”, censurerade dock mänsklighetens våldsamma sida och visade bara de goda sidorna. Till och med hänvisningar till religion togs bort.
Sedan upptäckten att Vintergatan bara utgör en galax bland tusentals andra har utvecklingen exploderat. Närmare 1.000 planeter är i dagsläget kartlagda, så kallade exoplaneter, i storleksklass som Jupiter. Upptäckten har lagt grunden till en ny vetenskapsgren: astrobiologi, som grundades av NASA i slutet av 1990-talet. Idag tror man att det kan finnas hundratals miljoner jordstora planeter bara i Vintergatan.
En naturvetenskaplig eller teknisk utbildning är inte ett måste, även om en sådan ökar förståelsen för denna faktaspäckade och rikt illustrerade bok. Var och en med intresse för kosmiska perspektiv bör bli nöjd, oavsett förhandskunskaper. Lindes bok är ett intellektuellt äventyr där lekmannen kan känna sig smart.