Duodjins fönster mot världen
Den kallas för herrgårn och är en av Jokkmokks karaktärsbyggnader. Där huserade en gång bland annat en tidningsredaktion, nämligen Norrbottens-Kurirens lokalkontor. Sedan dess har flera hyresgäster kommit och gått.
KUNSKAP OM HANTVERKET. "Det finns så många duktiga slöjdare, men de kanske inte är några försäljare eller har de rätta kanalerna, och det är ju där vi kommer in, säger Annelie Päiviö."
Foto:
Annelie Päiviö är VD på Sámi Duodji. Det har hon varit sedan 2002. Själva stiftelsen inrättades 1993, och stiftelseägare är SSR och Sáme Ätnam. Den radikala ombyggnation och utvidgning som nu har skett är den största satsningen i Sámi Duodjis tonåriga historia. - Inte bara för oss som organisation, utan också för de samiska slöjdarna. Det finns så många duktiga slöjdare, men de kanske inte är några försäljare eller har de rätta kanalerna, och det är ju där vi kommer in. Min uppfattning är att samisk slöjd ska säljas av samer i Sápmi, av dem som har kunskaperna om slöjden. Den traditionella slöjden är en viktig del av ett större samiskt sammanhang. För många den allra viktigaste. Slöjden delar inte in människor i medlemskap eller inte medlemskap i samebyn, den finns för alla att knyta an till, att bygga sin samiska identitet kring. Och det är framför allt den traditionella slöjden som Sámi Duodji värnar. - Vi säger inte nej till utveckling och nytänkande, men vi har valt allt lägga oss närmast det traditionella och värna det. Men vi tar också in sådant som inte är renodlat traditionellt, men har en grund i de traditionella materialen. Däremot är vi nog inte mogna för till exempel jeans med samiska detaljer. Slöjden står stark
Den samiska slöjden har framför allt varit en bruksslöjd. I dag behöver inte människor tillverka sina egna kläder, knivar och kåsor. Ändå står sig slöjden, enligt Annelie Päiviö starkare än någonsin. - Jag tror att det är så just för att det handlar om identitet och stolthet, men också för att det samiskinspirerade har nått ut utanför den samiska gruppen. Och så måste det ju vara om man dessutom ska prata om företagsamhet. Vem som får bära vad, vad som är rätt och fel inom klädskick och duodji, är en omfattande och ibland komplicerad diskussion. Traditionen påbjuder ibland vissa regler i vissa familjer, medan det kan se annorlunda ut hos grannen. Men när en samisk konstnär för några år sedan ville ta patent på en utbredd och gammal solsymbol, blev det diskussioner. Annelie Päiviö förde samtal med PRV, och konstnären tog så småningom tillbaka sin ansökan. - Även om traditionerna går ända ner till familjenivå, så är det ändå så att detta är ett gemensamt arv som vi ska förvalta tillsammans. Då kan man inte göra något till bara sitt. Men det är sånt som kan hända om kunskaper om duodjin och dess roll tunnas ut. Därför menar jag att man måste vara stabil i traditionen innan man utvecklar. Volontärarbete
De senaste åren har Sámi duodji jobbat hårt för att få till en fungerande intern organisation, där alla ska finna sina roller. Idag finns inte slöjdkonsulenterna på samma sätt som tidigare, då handlade om vardera en konsulent för nordsamiskt, lulesamiskt och sydsamiskt område. I stället finns en konsulent för vardera kulturarv/hantverk, näringsfrågor och marknadsföring/kommunikation, som alla är stationerade i Jokkmokk. Sámi Duodji torde idag vara det obestridda flaggskeppet för den samiska slöjden på svensk sida, något som kan sägas konkretiseras med den stora satsningen på lokaliteterna. Projektet har kostat 3.5 miljoner kronor. Det mesta har bekostats med bygdemedel, medan all arkitektur och byggledning har gjorts genom volontärarbete. - Vi har sedan många år kontakt med Eva och Jan Bergfelt, hon är inredningsarkitekt och han är arkitekt. De har ett genuint intresse för samiska frågor och slöjd. När det fick höra om den här satsningen tog de på sig att göra det åt oss! Det går inte att beskriva den tacksamhet jag känner - utan dem hade vi aldrig varit där vi är nu, säger Annelie Päiviö. Funnit sin form
Hon tycker att Sámi Duodji har funnit sin form, men ser också områden som bör utvecklas för framtiden. - Vi skulle gärna vilja utveckla galleriverksamheten och programverksamheten. Det handlar delvis om resurser, men med de nya lokalerna har vi alla praktiska möjligheter till det. Kvällens invigningsfest förväntas locka så pass mycket människor att den kommer att hållas utomhus, med jojk, föremålsvisning, klädvisning och barnens renrajd. På torsdag slår Sámi Duodji upp sin nya rödmålade port på riktigt. Då blir det också vernissage för Per Airas utställning, och utdelning av årets Asa Kitok-stipendium.
Så jobbar vi med nyheter