Daniel Enquist, 70, fick regeringens uppdrag att bygga högskolan
Daniel Enquist, som tidigare varit högskoledirektör i Luleå under många år och är en känd profil för många Luleåbor, fyller 70 år den 31 oktober.
70 ÅR. Daniel Enquist hemma i sin lägenhet i centrala Luleå.
Foto: Monica Forsén
I släkten finns flera författare, bl.a. kusinen P-O Enquist och även Sara Lidman och Torgny Lindgren. Daniel har också själv skrivit mycket under sitt yrkesliv, men inte på den skönlitterära sidan utan i form av statliga utredningar och regeringspropositioner. Efter studentexamen i Skellefteå och militärtjänst åkte han till Uppsala för att studera och träffade där han sin blivande hustru, uppväxt i Luleå, på Norrlands nation.
I Uppsala läste han parallella ämnen inom statsvetenskap och ekonomi och avlade två examina på fyra år.
Efter studierna fick han sitt första arbete som utbildningssekreterare i Sveriges förenade studentkårer, vilket gav en bred kunskap om verksamheten vid universiteten och högkolorna samt goda kontakter inom universitetsvärlden. Efter ett par år i studentpolitiken började han arbeta i utbildningsdepartementet med utbyggnaden av universitetssektorn. Där var Olof Palme en uppskattad utbildningsminister under två år.
Uppbyggnad
Under 1960-talet började utbyggnaden av universiteten och högskolorna för att bereda plats för de stora barnkullarna från 1940-talet och Umeå fick landets femte universitet. Andra städer i Norrland ville starta en teknisk högskola men en utredning med experter från södra Sverige ansåg inte att det var möjligt utan föreslog att en ny sådan skulle lokaliseras till Linköping. Riksdagsmännen från Norrland krävde dock att universitetskanslersämbetet, högskoleverkets föregångare, skulle följa utvecklingen och återkomma med förslag när tiden var mogen, vilkets blev riksdagens beslut.
Daniel berättar att regeringen inför 1970 års val ville göra en rejäl Norrlandssatsning och begärde in ett förslag från UKÄ om en teknisk högskola i Norrland. Olof Palme hade blivit statsminister år 1969 och Sven Moberg hade som nytt statsråd ansvar för universitetsområdet.
– Han bad mig att utarbeta ett regeringsbeslut om en teknisk högskola i Luleå och vände sig sedan till mig och sade: ”Det här får du ta hand om – du är ju norrlänning!” berättar Daniel. En sådan utmaning och förtroende var ju svårt att tacka nej till, särskilt som jag hela tiden önskat att få göra en insats för utvecklingen i min egen landsända.
Till Luleå
Ett par veckor senare redovisades läget vid en allmän beredning för hela regeringen och den beslutade att en ny teknisk högskola skulle byggas upp i Luleå. Kommunen ville bygga högskolan på Robertsviksområdet men Daniel föreslog ett ytterstadsalternativ och det blev Porsön.
– Jag fick i uppdrag att bilda en organisationskommitté som skulle leda uppbyggnaden och även utarbeta direktiv för dess arbete. Ordförande i kommittén blev Stålverk 80-chefen John-Olof Edström.
- Statsrådet Moberg ville att jag skulle flytta upp till Luleå och ta ansvar för uppbyggnaden på plats. När jag förklarade att jag av familjeskäl inte kunde flytta omedelbart, ombads jag att utse en lämplig person för uppgiften. Detta var ju före head-huntingsföretagens tid så jag kände mig ganska ensam med detta uppdrag, berättar Daniel. Till slut kontaktade jag en person som jag träffat i studentpolitiken, Rune Andersson, som bl.a. varit kårordförande på Chalmers studentkår. Till min glädje tackade han ja till erbjudandet och flyttade upp till Luleå hösten 1970.
Administrationen i Luleå förstärktes med ytterligare två chalmerister: professor Lars Nordström som senare blev högskolans förste rektor samt Per Leander som ansvarig för utbildningarna.
– År 1974 valde Rune Andersson att gå över till näringslivet och jag flyttade upp tog över hans arbete samma år, säger Daniel.
Under de följande åren av 1970-talet växte högskolan snabbt, genom universitetsformen 1977 inordnades lärarutbildningarna på Östermalm i högskolan och Norrlands första musikhögskola byggdes upp i Piteå och senare tillkom ett antal utbildningar inom ekonomiområdet. Den tekniska högskolan växte ut till ett universitet med unik profil i landet och fick helt logiskt sitt nuvarande namn 1997.
Initiativ
När folkpartiregeringen år 1979 saknade bra förslag till investeringar i Norrland, tog Daniel Enquist initiativ till en kraftig förstärkning av fakultetsanslaget, som innebar att nya tjänster som professor och forskare kunde inrättas på högskolan.
– Att starta ett nytt universitet är en rejäl utmaning. Det största hotet är om rekryteringen av nya studenter skulle svikta. Ett par år med halvtomma lektionssalar och ryktena om nedläggning skulle snart dyka upp, säger Daniel.
Av denna anledning tog han tillsammans med tidigare informationschefen vid högskolan Annmarie Israelsson initiativ till Teknikens hus med syfte att öka ungdomarnas intresse för naturvetenskap och teknik. Efter drygt 20 års verksamhet har Teknikens hus blivit en stor framgång och är ett viktigt stöd för universitetets utveckling.
Vårdhögskola
Arbetsmiljöområdet och arbetsvetenskapen är ett profilområde som har haft stor betydelse universitetets utveckling. Tack vare forskningen inom den arbetsvetenskapliga institutionen lyckades Daniel Enquist övertyga regeringen om att inrätta en vårdhögskola i länet, först lokaliserad till Boden och numera integrerad i verksamheten på universitetsområdet.
Daniel Enquist minns med glädje pionjärandan från den första åren när högskolans anställda med familjer samlades på lördagarna för att umgås i det provisoriska kårhuset i Shopping center. Samma känsla infinner sig när han promenerar på universitetsområdet – på 40 år har björkskogen och byavägen ersatts av ett modernt och trivsamt universitetscampus, som enligt en tidigare anställd på universitetet är ”ett genidrag”! Det är också århundradets viktigaste framtidinvestering i länet och ett utmärkt exempel på ett konstruktivt samarbete mellan stat och kommun, summerar Daniel Enquist.
Så jobbar vi med nyheter