I dag infaller den årliga afasidagen. Temat för i år är digitalt utanförskap. Det är ett problem som verkligen förtjänar att belysas. Personlig service ersätts i allt högre utsträckning med digitala tjänster inom vården. Regioner och kommuner sparar resurser genom att låta patienten själv ”checka in” inför ett vårdbesök. Patenten måste skriva in sina personuppgifter eller använda QR-kod för att registreras som anlända till vårdbesöket. Den digitala entrén till vården är idag standard på många mottagningar.
För att boka en tid eller bli uppringd av vårdcentralen måste patienten antingen knappa in sina personuppgifter på mobiltelefonen och sedan vänta på att bli uppringd, eller skriva i en chatt om varför vårdkontakt söks. Ibland behöver patienten först fylla i en enkät med fråga efter fråga om måendet.
Vägarna in i vården ska kortas med hjälp av AI-funktioner som sorterar patienter utifrån behov och personal som chattar i stället för att prata med patienterna. Den tid som vården vinner får i stället patienten lägga ner. Vi är många som upplever den digitala självbetjäningen som frustrerande, men det största problemet är att vissa patienter hindras från att få kontakt med vården.
För personer med afasi och andra kognitiva funktionsnedsättningar utgör digitala inloggningar ett gissel. Vi hör om medlemmar som vänder i dörren när de upptäcker att de förväntas logga in digitalt. Skamkänslan och uppgivenheten över att inte hänga med i den digitala samhällsutvecklingen ska inte underskattas. Eventuellt blir påföljden en avgift om flera hundra kronor för uteblivit vårdbesök.
När en patient vänder i dörren ökar också risken att patienten söker vård först när behovet av vård blivit akut. Förebyggande kontroller, provtagning och rehabilitering riskerar att bortprioriteras av helt fel anledning. Det här ökar på ojämlikheten i vården. Redan idag visar studier att personer med kognitiva funktionsnedsättningar i högre utsträckning än andra dör i förtid på grund av exempelvis utebliven screening för cancer.
Vi anser att:
- Det är orimligt att ställa krav på digital förmåga för att kunna ges god vård.
- Den som söker vård ska ges rätt till personlig service.
- Digitala lösningar ska vara universellt utformade och utgå från olika användares behov och svårigheter.
Det är hög tid att Sveriges regering, regioner och kommuner arbetar med konsekvensanalys. Se till att minska ojämlikheten i vården, i stället för att öka den!