Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag onsdag röstar jag i riksdagen för en ny svensk rovdjursförvaltning som ökar det regionala inflytandet och tar större hänsyn till dem som bor och verkar där rovdjuren finns. När alliansregeringen tillträdde 2006 fanns det ett stort behov att förändra den svenska rovdjursförvaltningen. Det berodde på att förtroendet bland allmänheten var kört i botten efter åratal av socialdemokratisk passivitet. Min och Centerpartiets linje har hela tiden varit att rovdjurspolitiken behöver ta större regional hänsyn för att politiken ska kunna bli trovärdig. I och med dagens riksdagsbeslut kommer det att bli verklighet. Decentraliseringen ökar inte bara den lilla människans möjlighet att påverka. Den ökar också acceptansen för rovdjuren och säkrar därmed deras överlevnad i ett längre perspektiv. Av de rovdjur som berörs av riksdagens beslut är det vargen (bilden ovan) som väcker mest känslor och uppmärksamhet. Tyvärr har debatten ofta kommit att handla om antalet vargar i stället för vargstammens genetiska status, som egentligen är det intressanta. Därför är det bra att den populationsstorlek på max 210 vargar som regeringen föreslår, kompletteras med kraftfulla åtgärder i syfte att förbättra vargstammens genetik. På så sätt uppstår en "win-win" situation där tillväxten på varg kan begränsas till en nivå som ökar acceptansen bland medborgarna, samtidigt som vargen blir mer livskraftig. Det tycker jag måste få känneteckna en framgångsrik och trovärdig rovdjurspolitik!
