Rovdjursforskning ger viktiga kunskaper
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
system och ofta hamnar i konflikt med människors intressen världen över. Därför ställs stora krav på de myndigheter som ska förvalta rovdjuren och som behöver kunskap om stammarnas storlek, biologi och hur de påverkar olika näringar och intressen. Forskningens roll är att ta fram kunskap som sedan kan användas av myndigheter och olika intressegrupper. Mot denna bakgrund startade i mitten av 1980-talet det första projektet i Sverige som studerade stora rovdjur med hjälp av radiosändare. Rovdjursforskningen i Sverige finansieras till största delen av förvaltande myndigheter men även av forskningsråd, Världsnaturfonden, Svenska Jägareförbundet med flera. I rovdjursforskningen arbetar vi målmedvetet för att ta fram kunskap som samhället behöver för att kunna förvalta de stora rovdjuren på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Möjligheten till hänsynstagande till olika intressen i samhället ökar med ökad kunskap. Det är inte sant som somliga vill göra gällande att "forskningen har pågått
i 25 år utan att ha kommit fram med någon ny kunskap". Faktum är att rovdjursforskningen i Sverige har producerat mycket kunskap om rovdjurens biologi. Denna kunskap har de olika rovdjursprojekten presenterat i ett stort antal artiklar i vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter samt rapporter till myndigheter. Mycket av denna information finns lätt tillgänglig på olika hemsidor på internet eller direkt via projekten. Dessutom förmedlar vi kunskap via ett stort antal föredrag landet runt varje år. I dagens förvaltning används kunskap från den svenska rovdjursforskningen bland annat: Vid inventeringar av rovdjur som länsstyrelser och samebyar utför årligen i renskötselområdet. Av länsstyrelser och Naturvårdsverket i beslutsprocesser kring jakt, jakttider, skyddsjakt. I de två rovdjursutredningar som regeringen tillsatt under senare år. Av olika intressegrupper och en intresserad
allmänhet. Man tar ofta för givet att "det har vi ju alltid vetat". Men verkligheten är den att det mesta som vi idag vet om de stora rovdjuren, som har relevans för samspelet mellan människa och rovdjur, har rovdjursforskningen producerat de senaste 20 åren. Utan forskning med hjälp av radiosändare skulle vi ha väldigt lite kunskap om
exempelvis rovdjurens reproduktion, dödsorsaker, arealutnyttjande, vandringar. På senare tid har utvecklingen av GPS-teknik gett möjligheter till bättre studier av exempelvis rovdjurens inverkan på bytesdjuren. Kunskap om rovdjurs predation på ren är ett prioriterat område som kommer att ha betydelse för framtida förvaltningsstrategier och ersättningsnivåer till ren-
näringen. Sådan forskning pågår i samarbete mellan forskning, förvaltning och rennäring. Vi hoppas och tror att den kunskap som rovdjursforskningen lyckas ta fram till samhället, ska bidra till att minska de konflikter som finns mellan människa och rovdjur framöver.