Bitti förlorade sin pappa i covid-19

Bitti Lindmark i Luleå hade aldrig kunnat föreställa sig att hennes pappa Rolf, 84, skulle dö av ett främmande virus mitt i en rasande pandemi. "Man trodde han skulle vara skyddad på boendet", säger hon.

"Det är en stor tragedi det som hänt i Sverige", säger Bitti Lindmark, vars egen pappa dog i covid-19 på ett äldreboende.

"Det är en stor tragedi det som hänt i Sverige", säger Bitti Lindmark, vars egen pappa dog i covid-19 på ett äldreboende.

Foto: Montage

Luleå2021-05-30 07:00

Det var i april förra året, då Bitti Lindmark själv låg hemma sjuk i covid-19, som hennes pappa plötsligt blev jättedålig på äldreboendet där han bodde i Kiruna. En vecka tidigare hade familjen fått veta att han smittats av covid-19. 

– Allt var så tumultartat när man tänker tillbaka på det. Jag tror inte att någon insåg vidden av pandemin då. Det är en stor tragedi det som har hänt i Sverige, alla gamla som gått bort på våra äldreboenden, säger hon. 

Bitti Lindmarks pappa var dement. I övrigt var han fullt frisk. 

– Jag pratade med honom i telefon ett par veckor före han gick bort, då skrattade han så gott när han hörde att det var jag, berättar Bitti Lindmark. 

Men bara några dagar senare, när hon försökte prata med honom på Facetime, var han helt okontaktbar. 

– Det gick så fort så det var nog ingen som riktigt förstod vad som hände. 

Ytterligare några dagar senare ringde personalen från boendet och berättade att det var riktigt illa ställt med Bittis pappa, de trodde slutet var nära. 

– Jag kunde inte åka dit, jag låg ju hemma och var sjuk själv. Men mina systrar och min mamma åkte dit, vi är tacksamma över att de fick komma in, säger hon. 

Pappa Rolf, som inte gick att få kontakt med, krampade och såg ut att lida i svåra smärtor. 

– Vi kände oss helt panikslagna. Boendet var så underbemannat så det gick inte att få tag i en sjuksköterska. Jag ringde till kommunalrådet och socialchefen i Kiruna, min syster ringde 1177. Sen ringde jag även till sjukhuset. Jag vet inte hur de löste det, men det kom i alla fall en sjuksköterska och gav pappa morfin så att han slapp lida, säger Bitti Lindmark. 

Hon klarar än i dag inte av att prata om det utan att brista i gråt. 

– Allt var så himla konstigt. Jag tänker att det måste ha varit tungt för personalen också, de var underbemannade och de gamla dog ifrån dem en efter en. När de gått bort sanerades rummen och de avlidna skulle transporteras bort på ett smittsäkert sätt.

Hon berättar att hon var arg och panikslagen när det här hände. 

– Men med facit i hand förstår jag att det går inte att vara arg. Nu är det en bra bit över 13 000 som dött i Sverige, det går inte att backa bandet. Vi måste ta lärdom av det som hänt, säger Bitti Lindmark. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!